Vem vill man rekommendera ett jobb i Försvarsmakten? (Uppdaterad)

Försvarsmakten har många gånger visat prov på att man som arbetsgivare brister i både chefsskapet, i sitt ledarskap och något föredöme för andra statliga instanser som en god arbetsgivare är man inte heller.
I dag har man verkligen befäst detta, och förankrat ovanstående påståenden med ett 1000-tons blysänke i Landsortsdjupet.

Det chefsingenjören i dag beskriver på sin blogg, på vilket sätt hans uppsägning från myndigheten Försvarsmakten gått till väga får den mest luttrade individ att näst intill trilla av stolen. Att bli uppsagd via ett SMS måste vara någon sorts nytt rekord när det gäller en myndighets (icke-)hantering av ett personalärende.

Att minst 98% av alla Försvarsmaktsanställda står bakom Chefsingenjören råder det nog ingen tvekan om. Att det inte blir mer än så beror nog då på att 1% är unga och oförstående (se utvecklade tankar kring detta längre ner), och resterande 1% är just de chefer inom HKV som står bakom hela denna cirkus.

Frågan är om facket som tidigare utlovat i allmänna ordalag kommer att ta strid för ett ärende likt detta som CI nu beskriver. Då menar jag ta strid på riktigt, och inte det gamla vanliga tyckandet i Officerstidningen. Är det någon gång som facket har chans att visa att alla anställda verkligen får valuta för att man månad efter månad betalar fackföreningsavgiften så är det här-och-nu!

Som av en händelse så har TV4 ett inslag på riksnyheterna om det nya anställningsavtalet idag. Inte en dag för sent!

Uppdaterad: Nu har även MEDIA i form av EXPRESSEN uppmärksammat Chefsingenjörens ärende. Inte en dag för sent skulle jag gärna vilja säga. För en gång skull önskar jag att fler tar upp detta, för Chefsingenjörens skull, och för alla Försvarsmaktsanställdas skull!

Försvarsmakten gör i dag också självmål, och gör bort sig (igen) när man i ett pressmeddelande går ut och dementerar att någon uppsägning via SMS inte förekommit. Chefsingenjören, listig som han är, visar då upp för både Personaldirektören och resten av Sverige att ett SMS med budskapet UPPSÄGNING visst skickats... Frågan är var den här soppan ska sluta?

-----------------------------------------------------------------------------------------------------------

En annan fundering som blir ännu mer aktuell är vad man ska säga till alla unga och ofta oförstörda som man möter, och som funderar på att söka sig till ett yrke inom Försvarsmakten. Ska man säga som det är, att Försvarsmakten är en riktigt usel arbetsgivare som man gör bäst i att hålla sig så långt borta i från som möjligt, eller ska man låtsas som om det regnar och enbart fokusera på alla de fördelar och möjligheter som yrket i sig själv medför?

För att ytterligare utveckla mitt tidigare påstående ovan angående de yngsta anställda i Försvarsmakten rör den i bland fullständiga oförståelsen för frågor av ovanstående karaktär.

Men det är nog så enkelt att när den nyanställde fänriken kanske fortfarande bor hemma hos mamma, eller med sina kompisar i en lägenhet, och den enda fasta utgiften man har i livet är kostnaden för sin mobiltelefon. Ja, då har man kanske inte förståelsen för ovanstående frågor.

Man märker stor skillnad så fort samma unga officer har skaffat en sambo och en liten lägenhet. Då börjar man skönja en viss förståelse och framförallt visst intresse för frågorna.

När individen något senare förlovat sig, skaffat hund, och lånat pengar till en bostadsrätt börjar det hända saker. Faktum är fullbordat när sedan villan, bilen, giftermålet och barnen kommit till på individens agenda och man plötsligt inser att en trygghet i arbetet är en förutsättning inte bara för en själv, utan också för  hela familjen. Först då förstår den tidigare så unga och tuffa fänriken vad det hela handlar om.

Frågan är om han/hon då tänker tillbaka på det tillfället då man uttrycke sig fullständigt oförstående till att det var många äldre kollegor som tvekade, och i vissa fall inte ville skriva på ett nytt anställningsavtal "in blanco".
Man kan åtminstone hoppas...

I samma ämne:
Wiseman
Morgonsur
Väpnaren
Commander

Den stelbenta Försvarsmakten

I en artikel skriven av "krigsreportern" Johanne Hildebrand publicerad på SVD, så förs diskussionen angående den omtalade stridsvästen som inte passar någon, och som ingen vill bära, och en hel del annat.

Försvarsmakten har infört förbud att använda något annat än Försvarsmaktens tilldelade materiel. Något som hade varit helt i sin ordning om tilldelad materiel hade uppfyllt funktionen efter krigets krav. Men nu gör den inte det, vilket tydligt visat sig då de flesta köpt egna västar för tusentals kronor från egen ficka. Detta är väl ett underbetyg på Försvarsmaktens materiel om något.

Istället för att köpa in en stridsväst som soldaterna vill ha och känner sig trygga med tvingar man dem bära en väst ingen vill ha. Ett onödigt byråkratiskt beslut som enbart har skapat misstro och bitterhet bland soldaterna.

I artikeln framgår även att personal väljer att lämna Försvarsmakten p.g.a organisationens stelbenthet och oförmåga att tillgodose personalens behov. Frågan är var detta skall sluta?
Personligen så har jag en mycket stor farhåga att den personal vi vill ha till Försvarsmakten är tillräckligt kompetenta, erfarna och eftertraktade på den civila arbetsmarknaden att Försvarsmakten kommer att gå miste om många individer just på grund av ovanstående anledningar.

De som i stället söker sig till Försvarsmakten, kommer i värsta fall i stället att vara de vi inte vill ha av olika anledningar. Försvarsmakten är inte, trots att Försvarsmakten ledning hävdar motsatsen, en så bra arbetsgivare som många vill tro. Här finns det mycket att jobba på....

Ovanstående problem är exakt sådant som får soldaterna att säga att de har världens bästa jobb, men världens sämsta arbetsgivare. En kritik som Försvarsmakten borde ta till sig nu när myndigheten ska framstå som en attraktiv arbetsgivare. Bara i år läggs 135 miljoner på marknadsföring för att rekrytera soldater, officerare och specialister. Tänk om hälften hade satsats på ett effektivare och bättre understöd av personal man redan har. Då hade fler av de soldater som redan utbildats för en massa pengar stannat kvar i organisationen med all sin dyrköpta erfarenhet.

Hur många av dagens anställda i Försvarsmakten kan räcka hand upp och instämma i påståendet att "de har världens bästa jobb, men världens sämsta arbetsgivare?"

Ubåtschef blir avsatt

Historien om den grundstötta brittiska atomubåten HMS Astute fortsätter.

Ubåten som för någon månad sedan gick på grund inomskärs nära ubåtsbasen Faslane i västra delen av Skottland, och som sedan även blev ytterligare skadad av Kustbevakningens fartyg när man skulle dra henne från grundet är åter i rampljuset.

I dagarna tog beslutet att frånta fartygschefen befälet över sitt fartyg.

Man behöver inte vara raketforskare för att lista ut att allt inte gått helt rätt till innan ubåten grundstötte, vilket även framgår av ett lokalt ögonvittne.

Nästa steg blir att se vad kostnaderna för reparationerna landar på, och se vad haveriutredningen kommer fram till. Följetongen fortsätter garanterat.

"Mr McKerlich said HMS Astute was in an area of shallow water where he would not risk taking his yacht."

Chefsbyten i Marinen

Nu rör det på sig inom Marinens chefsskara. Det ser ut att bli en mängd chefsbyten inom kort.
På alla arbetsplatser så spekuleras det hej vilt om vem som kommer att tillträda vilken befattning. Jag har tittat lite i min egen spåkula och tror mig se slutläget i alla förändringar.

Amiral Jörgen Ericsson, tidigare marininspektör och C STRA. Numera chef för planerings- och ekonomiavdelningen i HKV ryktas till en ny tjänst i USA.

Nuvarande C PROD MARIN, amiral Odd Werin sägs efterträda Jörgen Ericsson på befattningen inom FML. Vem som kommer att efterträda amiral Werin känns mer oklart. Men sannolikt någon f.d. förbandschef inom marinen.

Amiral Anders Grenstad kommer att bli ny chef för NNSC i Korea som övervakar gränsen mellan nord och syd. Ett ställe som definitivt står högt på medias bevakningslista då nya attacker skett och US Navy skickat en hel hangarfartygsstyrka till området.

Som ny marininspektör efter Anders Grenstad ryktas Jan Thörnqvist, som i dag är marinbaschef i Karlskrona och var nyligen Force Commander för EUNAVFOR med FHQ ombord HMS Carlskrona.

Vem som blir ny marinbaschef känns oklart, men ett hett tips skulle kunna vara kommendör Håkan Magnusson som i dag är chef för sjöstridsskolan och just nu även är tjf C PROD MARIN då Odd Werin har annat uppdrag.

Som ny chef för sjöstridsskolan, om kommendör Magnusson nu lämnar tjänsten känns osäkert. Ett möjligt namn för den tjänsten skulle kunna vara kmd Erik Andersson, tidigare chef för 3. Sjöstridsflottiljen. Ett annat alternativ vore att tillsätta nuvarande stf C SSS. Det sägs dock att det inte finns befordringsutrymme för fler OF5 inom marinen.

Det spekuleras som sagt hej vilt. Vi får väl se vad utfallet blir.

En lite detalj som skulle underlätta för alla inblandade vore att återinföra försvarsgrenscheferna fullt ut igen, med syfte att få lite tydlighet och struktur i verksamheten. En ny CM (chef för marinen) vore som Commander tididigare uttryckte det, en fin julklapp till alla anställda.

Att amiral Grenstad lämnar verksamhet är en förlust för FM. Grenstad är en chef med högt anseende inom marinen. En mycket karismatisk herre, och en bra chef, ledare och föregångsman. Fler chefer av den kalibern vore önskvärt och nödvändigt inför framtiden.

Försvarsministern och det nationella försvaret

Försvarsminister Sten Tolgfors (eller hans pressekreterare) har idag skrivit ett mycket bra inlägg på sin blogg rörande Svenska Försvarsmaktens närområdesperspektiv. Marinen och Flygvapent är de av naturliga skäl uttalade aktörerna.

Det är ett bra inlägg, som jag gärna diskuterar runt.

Tolgfors jämför Svenska Flygvapnets numerär (100 flygplan) med övriga Nordiska länder som har ett färre antal. Som vanligt jämför man siffror rakt av, utan att även se skillnaderna då Sverige har några divisioner som disponeras för egen och andras flygutbildning m.m. till skillnad från övriga länder. Detta något som Chefsingenjören på ett föredömligt sätt presenterat i ett tidigare inlägg.

Tolgfors radar upp materielsystem i sitt inlägg. Det är bra. Men ännu bättre hade det varit om någon Svensk politiker (Widman undantaget) någon gång kunde diskutera Försvarsmakten förmågor i ställer för att enbart diskutera materielsystem. Vad ska alla dessa system klara för uppgifter?

De enda förmågor som jag kan utläsa ur Tolgfors inlägg är övervaka och patrullera. Då bör nog också Tolgfors precisera vilka GEOREF rutor som avses - för så värst många rutor blir det nog inte.