21 juli 2018

SKOGSBRÄNDERNA och de flygande resurserna


Skogarna i Sverige brinner nu för fullt och räddningsledarna har tyvärr konstaterat att det har gått så långt att de större bränderna inte längre går att släcka. Man fokuserar nu på att begränsa bränder. Över 20.000 hektar skog har gått upp i rök och tyvärr ser det ut att öka. Som jämförelse brand ca 14.000 hektar upp i samband med skogsbranden i Västmanland för fyra år sedan. Mångmiljonvärden brinner just nu upp för många markägare.


– Det här är den allvarligaste och svåraste situation som svensk räddningstjänst befunnit sig i, säger Dan Eliasson vid MSB.

All heder till alla tusentals människor som här och nu, på olika sätt försöker begränsa bränderna. Runt det aktuella läget rapporterar media (i de flesta fall) förtjänstfullt så det lämnar jag därhän. Detta blogginlägg kommer istället fokusera på framtiden.

Det är intressant att så många människor, inklusive i stort sett alla politiker, just nu anser att samhällets skydd och beredskap är bland de viktigaste som finns. Det ansåg samma personer även efter branden i Västmanland 2014. Men tyvärr falnar det intresset och engagemanget för frågan samtidigt som skogsbränderna tappade sin kraft. Det är till och med så illa att brandmännens riksförbund menar att beredskapen är sämre idag än för fyra år sedan. Så kan det givetvis inte fortsätta!

När det gäller att begränsa större bränder och släcka mindre bränder är de flygande resurserna helt ovärderliga! Hemvärnssoldaten Jerker Welén beskriver det mycket träffande.

Det var som en räddande ängel som kom upp från himlen. Så mäktigt när den kommer ut från röken. När baljan öppnar sig blir vi sjöblöta allihopa. Elden närmast oss slocknade och gav oss andrum, så att vi kunde fortsätta. Allt blev tryggare, berättar Jerker Welén.
Tack vare helikoptrarnas precisa insats med vattenbombning kunde hemvärnssoldaterna bytas av kring klockan 15.00, efter att ha varit ute i skogen i omkring 13 timmar.

Ovanstående är ett känt faktum, men som mellan de större bränderna tyvärr verkar falla i glömska hos beslutsfattare och ansvariga myndigheter. När nästa storbrand kommer blir den första frågan ofta var närmaste helikopter finns! Av den anledningen avser jag fokusera detta inlägg på de flygande resurserna.

Försvarsmakten

Förutsättningarna för Försvarsmaktens möjligheter (och konsekvenser) har Wiseman skrivit förtjänstfullt om i ett blogginlägg.

I media och i diskussioner har det förekommit en hel rad obefogad kritik mot Försvarsmakten och myndighetens möjlighet att stödja vid branden, framför allt avseende helikoptrar.

Idag intervjuades Chefen för Helikopterflottiljen, Överste Jonas Nellsjö i Sveriges Radio. Ett klipp som jag rekommenderar alla att lyssna på, framför allt de som tidigare varit kritiska mot Försvarsmaktens bidrag.



De huvudsakliga budskapen är följande:
  • Försvarsmakten har efter försvarsbeslutet (politiskt beslut) inte längre någon uppgift för att släcka skogsbränder med helikopter.
  • Försvarsmakten har trots detta, på eget initiativ anskaffat viss materiel och övar för att ändå kunna bistå med brandsläckning trots att det egentligen inte ingår i uppdraget i annat än att "vid behov kunna stödja med befintliga resurser".
  • Försvarsmakten får därmed ingen utökad finansiering för att upprätthålla ovanstående.
  • Försvarsmakten har totalt 18 helikoptrar med lastkrok fördelat på 15 st Hkp 16 och 3 st Hkp 14.
  • Totalt finns nio stycken brandtunnor (bambi buckets) i Försvarsmakten.
  • Försvarsmakten har åtta utbildade besättningar som kan flyga med brandtunna.
I dagsläget har hela sju av åtta besättningar frivilligt anmält sig för att bistå i släckningsarbetet, vilket är mycket bra!


Man kan givetvis fundera på huruvida Försvarsmakten bör erhålla ytterligare styrningar och direktiv vad avser ökade framtida möjligheter att kunna bistå i än större omfattning vid katastrofer likt denna. Vad man då ska ha i åtanke är det som Wiseman lyft fram i sitt blogginlägg, d.v.s. att resurserna är ändliga både avseende flygtid och arbetstid.



Sjöfartsverket

I samband med försvarsbesluten 2000 och 2004 då ansvaret för svensk sjöräddning överfördes till Sjöfartsverket så är min uppfattning att stödet till kommunerna föll mellan stolarna. Åtminstone så skedde det en successiv degradering i samband med att Försvarsmaktens tyngre helikoptrar avvecklades och de nya försenades.

Sjöfartsverket övertog inte rollen att lämna stöd till dåvarande räddningsverket i likhet med vad Försvarsmakten gjorde, utan erhöll enbart uppgiften sjö- och flygräddning.

När Sjöfartsverket anskaffade sina helikoptrar av typen AW139 så beställde man ingen lastkrok, något som har kritiserats vid ett flertal tillfällen eftersom avsaknad av sådan omöjliggör stöd vid exempelvis brandbekämpning. Helikopter anskaffningen har bland annat granskats åtskilliga gånger av SVT Uppdrag Granskning.

Eftersom Sjöfartsverkets helikoptrar är en statlig resurs så bör staten givetvis tillse att de kan nyttjas där de behövs som mest. Helikoptrarnas huvuduppgift är och förblir sjö- och flygräddning. Men det är fullt rimligt att även dessa ska kunna merutnyttjas för brandsläckning vid extrema situationer - på samma sätt som Försvarsmakten gör med sina helikoptrar trots att huvuduppgiften är väpnad strid.

En besättningsman på dessa helikoptrar anser uppenbart inte det, och anser dessutom att jag ska sluta tjata om Sjöfartsverkets helikoptrar....(!)


Vem ska då ta hand om sjöräddningen?

För det första så handlar det idag likt för fyra år sedan om att agera förstärkningsresurs vid extrema situationer i syfte att rädda mångmiljonbelopp och människors hem från att gå upp i rök! Det handlar således inte om att åka på varje skogsbrand.

För det andra så kommer extrema situationer att krävs hårda prioriteringar. Det innebär att man kan fatta beslut om att stänga baser, i likhet med var Sjöfartsverket på egen hand har gjort under de senaste åren i olika omfattning.

För det tredje så brukar Sjöfartsverket, i samband med att man stänger ned baser eller inte ens kommer upp i luften pga väder, hävda att man har avtal med våra grannländer som täcker upp SAR-beredskapen. Vid en extrem situation är jag övertygad om att Finland skulle kunna täcka upp Norrtäljebasen, och Danmark skulle kunna täcka upp för Göteborg, och på så sätt frigöra resurser.

För det fjärde så förfogar Sjöfartsverket över sju helikoptrar vilket innebär att det finns ytterligare två maskiner. Att en av dessa ständigt är på tyngre underhåll är nog givet, men en sjätte maskin bör finnas gripbar, och besättningar finns det fler av i likhet med Försvarsmakten.

Vill man så kan man! Men detta är i grunden en politisk fråga där ett eventuellt utökat uppdrag ska dialogiseras med berörd myndighet som också måste få förutsättningar för att lösa uppgiften.



Kustbevakningen

Kustbevakningen har idag inga resurser för att bistå med brandsläckning, dock så har man exceptionellt bra flygplan för att spana av större områden med kvalificerad teknisk utrustning efter bränder.



Det har tidigare genomförts prov och försök i Kustbevakningens regi med flygande "vattenbombare"  genom projekt "skopan" där erfarenheterna var mycket goda.

Läs en mycket läsvärd artikel i ämnet hos Expressen här.

Jag har tidigare varit skeptisk till vattenbombande flygplan för svenska behov, en åsikt som har reviderats de senaste dagarna. Att snabbt kunna sätta in flygplan med så pass stor kapacitet som över sex kubikmeter i ett lyft är givetvis ovärderligt för att snabbt och effektivt kunna släcka bränder.

Om ett sådant flygplan skulle anskaffas till Sverige så vore det givetvis lämpligt att införliva det i Kustbevakningsflyget där man skulle kunna merutnyttja det för andra kustbevakningsuppgifter.



Civila aktörer

Idag flyger en stor mängd civila aktörer, kontrakterade och inkallade, med helikoptrar vid skogsbränderna. Problemet är att dessa helikoptrar endast kan bära en mycket begränsad vattenmängd jämfört med de större helikoptrarna. Att enbart förlita sig till dessa är inte möjligt vid större katastrofer likt den som nu pågår.


Resurser inom EU

Idag har ett antal vattenbombande flygplan lånat in från Italien och Frankrike.
Dessvärre har Dagens Industri publicerat en mindre smickrande artikel med rubriken "Sverige har redan vattenbombare".

Redan rubriken innehåller fel. Senare i artikeln påstår skribenten att...

Följer man medierapporteringen kan man lätt få intrycket att flygplanen som just nu vattenbombar bränder i Ljusdal och Lillhärdal har lånats ut av generösa italienare. Det stämmer inte – de är en del av EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), unionens gemensamt finansierade civilskyddsmekanism.

Brandbekämpningsflygen må stå på italiensk mark, men de hör lika mycket hemma i svenskt luftrum.

Detta är fel. Flygplanen som hjälper oss i Sverige just nuägs och opereras inte EU utan just Italien (och Frankrike).  Kan inte Italien och Frankrike bistå med sina resurser så blir det således inget stöd även om den koordinerande personalen vid ERCC skriker sig hesa.

Det sista citatet blir således näst intill magstarkt.

Oaktat att vi nu får ta del av resurser som samordnas via EU på ett förtjänstfullt sätt så har sådana resurser en tendens att komma för sent. Det finns säkert olika skäl till detta när de byråkratiska kvarnarna i Sverige, inom EU och i avsändande land ska fatta beslut.

Det är givetvis lättare och framför allt snabbare att ringa och få fram en besättning från Kustbevakningen på Skavsta än att få fram en från Italien. Av den anledningen anser jag att man ånyo bör ta fram erfarenheterna från projekt "Skopan" och se över huruvida Sverige bör anskaffa egna flygplan.

Sverige och Finland har tillsammans mest skog i hela Europa och därmed enorma värden. Det kanske vore rimligt att vi även utökade vår nationella försäkring mot skogsbränder genom att anskaffa (kanske gemensamt med Finland) flygplan av typen vattenbombare? Sådana flygplan skulle sannolikt till del även betala sig själva om de stod till EU förfogande.



Sammanfattning

Det är nu hög tid att börja prioritera skyddet av Sverige och våra svenska intressen.
Det duger inte att engagemanget för samhällsskydd och beredskap enbart syns och hörs i samband med en brandkatastrof som vi ser idag, och att engagemanget lika snabbt glöms bort.

Vi behöver prioritera både vår inre och yttre säkerhet i betydligt större omfattning än vad vi gör idag. Just nu lider vi av någon typ av politiskt självskadebeteende där vår svenska säkerhet ständigt är underfinansierad och nedprioriterad. Enbart när det sker större katastrofer som nu, då vaknar allmänhet och politiker och ställer krav, som sedan lika snabbt glöms bort igen.

De flygande resurserna är helt avgörande för hur snabbt man kan få kontroll på en skogsbrand. Det krävs idag att staten tar ett samlat grepp över statens resurser, och framför allt beslutar sig för vad staten ska ansvara för och tillhandahålla. Frågorna är många men kärnan handlar egentligen om detta...

  • Ska direktivet till Försvarsmakten avseende civilt stöd förändras, och hur balanseras det mot den militära uppgiften?
  • Ska de statliga helikoptrar som Sjöfartsverket förfogar ha förmågan kunna bistå med brandsläckning vid extrema situationer som idag, hur balanseras det i så fall mot uppgiften sjöräddning?
  • Bör vi anskaffa egna vattenbombande flygplan?
  • Bör staten vidta andra åtgärder avseende flygande resurser för skogsbrandsbekämpning?


För att citera statsminister Stefan Löfven: 
”Sveriges fred, frihet och säkerhet ska värnas. Staten har ingen viktigare uppgift än denna”

Just punkten säkerhet har en del övrigt att önska idag. Något som måste åtgärdas!


22 kommentarer:

  1. Bra inlägg!
    Ett tillägg bara, vi måste tillbaka till 3% av BNP till FM.

    SvaraRadera
  2. "förekommit en hel rad obefogad kritik mot Försvarsmakten" :-D du är riktigt rolig ibland med din agenda :-) För övrigt tar civila resurser ca hälften av vattenmängden som större helikoptrar per vända, till en bråkdel av priset. Civil helikopter är en bransch som måste användas mer för att kunna existera på ett hållbart sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälften? Påvisa gärna en civil helikopter som tar 1250 liter?
      De flesta tar enbart 500 liter, någon enstaka modell tar 1000 liter

      Radera
    2. Du har visst inte så mycket koll. AS350 B3 (klart vanligaste civila typen) kör med 1250 liters buckets. Självklart tar man bara fullt 1250 liter vatten endast när man har ett par hundra kilo bränsle kvar. Norska helikoptrarna som är här och hjälper till är väl från det civila bolaget Helitrans AS allihop? Mest 350 då förstås, men har sett en bild på Airlifts gamla Puma också. Helitrans har i många år tidigare kört dedikerat skogsbrand med ett par Bell 214B som lyfter upp till 3 ton. Som sagt, satsa på civila bolag. Händer lite grejer då, samtidigt som man håller liv i en bransch som ofta sliter extremt med att få ekonomin att gå ihop (även en liten helikopter som inte används kostar miljoner bara för att håll luftvärdig).

      Radera
    3. De flesta civila hkp som vattenbombade på Älvdalen och Ljusdals bränderna var av modellen AS350 (H125) och de tog 1000 liter i baljan. De norska B205 som var med tar ca 1500 liter i baljan.

      En HKP16 tar 2500 liter i baljan och i FM omtalas att timpriset är 120 000:-, en AS350 som tar 1000 liter fakturerar uppdragsgivaren 15 000:-.

      Radera
  3. Att ta sjöräddningshelikoptrarna som står i beredskap ur beredskap under högsäsong vore extremt korkat, de används i stort sett skarpt dagligen. Det vet alla som har någon kunskap om sjöräddning. Däremot bör de andra två kunna användas bättre än att bara stå.

    Sen undrar jag varför alltid ambulans och polishelikoprtarna glöms bort? Är de mer prioriterade än vad sjöräddningen är som faktiskt delvis betalas av handelsflottan för att de ska ha möjlighet till snabb och lagstadgad sjöräddning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt!!!! Att snacka om att använda Polis och Ambulanshelikoptrar för brandsläckning är EXAKT samma sak som att babbla om Sjöfartsverkets helikoptrar. Med andra ord störtlöjligt. Handelssjöfarten (inte skattepengar) finansierar till största delen Svensk sjöräddning (helikopter och JRCC). Då sjöfarten redan är less på höga farledsavgifter lär de knappast tolerera att skyddsnätet de betalar för används till annat!

      Radera
  4. Det finns en viktig del till i detta och det är övriga frivilliga försvarsorganisationer, förutom de som är inblandade i brandbekämpningen. Det finns en vilja och på många håll kunskap att som organisation hjälpa till, men nuvarande lagar och förordningar hindrar detta. Efter 2014 inleddes ett arbete, men likt övrigt så avtog intresset, främst från räddningstjänsten och länsstyrelse.
    Många FFO har kompetenta medlemmar som kan leda och organisera en hjälpinsatser, men man har inte uppgiften att stödja, men då man inte har en placerad befattning så går det tydligen inte att lösa ut.

    SvaraRadera
  5. Jag är av den uppfattningen att de som är satta att besluta och eller ansvara måste drabbas personligen av olycka eller katastrof för att det skall bli resultat. Som sagt när kriget kommer blir kyrkorna fulla och övergångsstället vid skolan får rödljus när tillräckligt med barn blivit påkörda !

    SvaraRadera
  6. Bra synpunkter och skrivet. Om nu vattenbombare införskaffas
    bör dessa opereras av någon annan myndighet än Kustbevakningen. Försvarsmakten är det bästa alternativet med ett fördjupat Nordiskt försvarssamarbete som skulle underlätta gemensamt utnyttjande i resp länder. Nordiska länderna borde bekosta
    varsit flygplan.

    SvaraRadera
  7. Räddningsverkets rapporter om "Skopan" är värda att läsa igenom.

    https://rib.msb.se/dok.aspx?Tab=2&dokid=5399
    https://rib.msb.se/dok.aspx?Tab=2&dokid=5939

    SvaraRadera
  8. Att SAR verksamheten skall offras under deras mest hektiska tid för att resten av vårt civilföesvar är under all kritik får jag som sjökapten anse vara hårresande. Finner det dessutom ytterst populistiskt av skribenten att nu vilja stänga SAR baser, då han vid stängningar under vintern för fjällräddningsträning skrek sig hes om den katastrof det innebar för FRÄD:en.
    Vill gärna höra mer om varför civila sjömäns och alla de som flygers rätt till SAR väger lättare nu än i vintras?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du ens förstått skillnaden mellan vardag och katastrofläge?
      Uppenbart inte.

      Radera
    2. Saxat från helikopter syds dag idag 22- juli:

      "Efter bestättningsbyte idag så har Helikoptern redan varit ute på 4 larm, grundstött båt med befarad familj i vattnet, kapsejsad båt med personer i vattnet, samt två tillbud med saknade personer på stränder.

      I alla larm förutsätts det värsta men i dag har alla ärende slutade lyckligt som tur var. En hektisk period med det varma vädret och många som har semester.

      Använd flytväst och se till att ha mobil i vattentätt fodral, OCH, ha uppsikt på era barn, stora som små!"


      Att påstå att denna helikopter har tid med vattenbombning är självklart helt fel, det går ej under högsäsong.

      Radera
    3. Det förefaller tveksamt om SAR helikopterresurserna ska användas till annat än det de är avsedda för. Begreppet katastrofläge kan ha flera innebörder, men där var vi inte i somras. Men frågan måste ändå få ställas! Utan att bemötas av snorkiga personpåhopp.

      Radera
  9. Jag har sett nämnda artikel från DI delats flitigt i mina flöden och efter att ha läst denna post så har jag påpekat (med hänvisning till bloggen) att det är Italien och Frankrike som äger och förvaltar dessa och att inte ERCC kan bestämma hur situationer skall prioriteras. Nu fick jag lite mothugg på denna kommentar från en person som hävdar insyn. Han skriver:

    "Italien och Spanien har alltid två plan var i beredskap för ERCC räkning så, nej, de kan inte neka.
    Sen så kan det ju vara att de är upptagna med att hjälpa ett annat land när det uppstår ett behov på annan plats.
    Prioriteringen sker då inom ramen för ERCC."

    Absolut inte ute efter att starta någon pajkastning men jag tycker ändå just den delen är väldigt relevant. Har du några mer detaljer kring de bitarna?

    SvaraRadera
  10. Låter onekligen rimligt att SjöV helikoptrar skulle kunna användas - de har ingen uppgift rörande drunkningar i allmänhet och folk i sjönöd är både färre och klarar sig längre i vattnet under varmaste sommaren.

    SvaraRadera
  11. I gamla Sverige fanns brandflyg som tidigt upptäckte skogsbränder, och kunde meddela läge, ev. vägar, sjöar i närheten osv. Så att släckning kunde komma igång tidigt innan branden hunnit sprida sig.
    Kraftfulla insatser tidigt hindrar stora bränder.
    Dessutom fanns brandjour när det var torka.

    SvaraRadera
  12. Något som verkar ha undgått praktiskt taget alla är att Bombardier lade ned tillverkningen av vattenbombplanet CL-415 redan 2015. Rättigheter, reservdelslager och underhåll överläts till eftermarknadsföretaget Viking Air (också kanadensiskt). Viking har fn. inte kapital nog att återuppta tillverkningen, men har köpt in 11 bättre begagnade exemplar av den kolvmotordrivna föregångaren CL-215, som man nu ska uppgradera med turbopropmotorer, ny avionik osv., så att de renoverade planen får (nästan) samma prestanda som CL-415 (vattenkapaciteten blir ca. 800 l. Lägre). Av de 11 flygplanen – som kommer att levereras 2020 – 2023 – är 5 redan paxade, så Sverige får skynda på om man vill vara med. Begagnade ”original”-CL-415 finns nog knappast att få tag på, befintliga ägare håller säkerligen hårt i sina plan med tanke på ovanstående.

    Sedan har vi ju den ryska Beriev Be-200 som är jetmotordrivet och med dubbelt så stor vattenkapacitet som CL-415, ca 12000 l.
    http://www.seaplaneinternational.com/2016/08/18/beriev-portugal/
    Ursprungligen drevs detta plan med ukrainska Progress D-436 turbofläktmotorer, men relationerna mellan Ryssland och Ukraina är ju sedan en tid inte de bästa. Ryssland och den franska motortillverkaren Snecma/Safran har därför kommit överens om att anpassa PowerJet SaM146-motorn för ”amfibiebruk” (det är inte helt problemfritt att driva ett sjöflygplan med jetmotorer). Det kommer nog att ta ett tag innan Be-200 ev. går att köpa igen för externa kunder. Typen har varit utlånad till Portugal vid två tillfällen – båda gångerna lyckades piloterna åstadkomma motorskador genom att damma in i fasta hinder, vilket väl iofs inte flygplantypen ska klandras för:
    http://fireaviation.com/2016/08/18/be-200es-strikes-tree-lands-safely/
    Hittills har väl inte Be-200 varit någon rysk exportframgång, de få tillverkade planen har alla levererats till ryska myndigheter. Det är ju inte heller problemfritt att köpa ryska plan, som flygplanägare blir man helt beroende av Ryssland för underhåll av plan och motorer.

    SvaraRadera
  13. Sjöfartsverkets helikopterverksamhet bör överföras till försvaret. Piloternas avtal är dyrt och överkompenserar övertid. Samlas allt i försvaret kan även brandförsvar bli en del av försvarets uppdrag.
    Gamla Sveriges brandflyg(civila privatflygare) upptäckte tidigt skogsbränder och kunde ge detaljerad information till insatsledning om position, vägar och närmaste vatten.
    Utan spaning igen aning.

    SvaraRadera
  14. Regeringen / Försvarsutskottet umgås tydligen med planer att utrusta just sjöräddningshelikoptrarna med krokar – och hoppeligen vattentunnor också.

    Om det nu är som Fredrik Sundberg skriver, att den här årstiden är den mest hektiska ur sjöräddningssynpunkt, så har Sjöfartsverket lyckats igen. F n befinner sig tre av dess sju helikoptrar på översyn, vilket framgår av en artikel på SVT:s hemsida, där det kommenteras att en man drunknade utanför Norrtälje, och att norrtälje-helikoptern just nu är en av de tre på översyn ...

    SvaraRadera
  15. ja, herre jösses! Har varit lite utanför gränserna och inte följt med speciellt mycket av vad som hänt i hemlandet på ett tag. Nu väl hemma på lite semester kan jag konstatera att den där insatsorganisationen som skulle säkerställa att vi kunde ha några hundra man i utlandstjänst, från 2014 och framåt, inte är uppfylld och utrustad på långa vägar.
    Den verkar kämpa med samma "basplatta" som tidigare?

    Civilförsvaret och speciellt den del som dagens nyheter och blogginlägg handlar om verkar inte ha kommit en enda millimeter framåt sedan senaste branden.

    Många är de som har synpunkter i ärendet, särskilt ett valår.

    Vi får inte glömma att den minister som var ansvarig vid den förra branden (Karin Enström (M)) ansåg då att vi hade tillräckligt med resurser. Hon påstod att vi hade 30 helikoptrar och alliansregeringen minsann skulle öka och förstärka dessa resurser rejält.
    Att ingen har hittat förstärkningen eller de trettio helikoptrarna är väl inte förvånande.

    Här ligger nog mycket av orsaken till det urusla skicket på mycket i landet Sverige. Viktiga beslut om människor och deras liv tas av helt verklighetsfrånvända politiker. Dessa verkar dessutom ha en bristande läs-och förståelseförmåga. Det första de ropar på vid kris är en eller helst flera utredningar. Om dessa utredningar sedan inte går i den riktning man vill eller blir för dyra struntar man i resultatet och kör ner huvudet i sanden.

    Precis som förra gången ropar nu alla på åtgärder, kosta vad det kosta vill. Tyvärr är det nog så att när valet närmar sig och bränderna är släckta kommer intresset att falna (ursäkta!) hos vederbörande. Speciellt som man då förmodligen kan börja skönja de otroliga kostnader som ska till för att bygga upp den här delen av det civila försvaret igen.
    Jag tror dessutom att precis som det finns de som tror att krig utkämpas på ordinarie arbetstid och man lagar våfflor på fredagar,så finns det många som inte kan tänka sig in i vad som är kris eller katastrof.

    Avslutningsvis får jag hålla med
    Unknown 21 juli 2018 11:59

    "Att ta sjöräddningshelikoptrarna som står i beredskap ur beredskap under högsäsong vore extremt korkat".
    Detta verkar dessvärre vara mer regel än undantag!

    Pust!

    Teaterdirektören.

    P.S. Vi får inte glömma bort när vi kritiserar media och politiker, att det numera finns något dom heter alternativa fakta. Har dock funnits i Skaraborg sedan länge.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna