15 maj 2013

Dagens debatt om Försvarsmaktens personalförsörjning


Under eftermiddagen hölls en mycket intressant debatt i riksdagen där huvudpersonerna utgjordes av försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist (s) och ledamoten i försvarsutskottet Annicka Engblom (m).


Debatten fokuserade framför allt på den reform som regeringen genomförde med tre rösters övervikt. En reform som innebar avskaffandet av värnplikten och införandet av ett renodlat yrkesförsvar med anställda soldater och sjömän (GSS).

Peter Hultqvist gick som vanligt ut hårt och kritiserade den moderatledda reformen på flertalet punkter där de tyngsta var att genomförandet av reformen inte var tillräckligt utredd innan den sattes i verket, de kostnadsökningar som den de facto har inneburit, de stora avhoppen, att reformen drar ut på tiden och inte kommer att kunna vara genomförd (enligt nuvarande prognos) först 2023 samt skönmålningen som regeringen sysslat med under de senaste åren kopplat till detta trots uppenbara problem..
Peter Hultqvist: "Den uppgörelse som vi har gjort i utskottet om att utreda den nya personalförsörjningen tolkar jag som att en insikt nu har börjat växa fram på regeringssidan om att den ensidiga propagandan att den nya personalförsörjningen har fungerat felfritt och att det mesta har varit i det närmaste perfekt har varit felaktig. I den här talarstolen i riksdagen har det stått många ministrar och pratat om hur perfekt detta har fungerat, hur solen har skinit varje dag från en blå himmel och att det inte har varit några problem alls. Man har inte velat ta till sig de sakliga punkter som vi har pekat på inte har fungerat."

Peter Hultqvist ställde dessutom frågan till Annicka Engblom huruvida hon delade statsministerns uppfattning om att Försvarsmakten är ett "särintresse".
Annicka Engblom: "Jag tänker vara snäll i dag och inte ge mig in i sådana krumbukter eftersom jag tycker att detta är betydligt viktigare än att, som jag tidigare sade från talarstolen, vi står och knäpper varandra på näsan."

Att Engblom inte ville svara på just den frågan kan man förstå. Det är ett pinsamt uttalande som nog till och med moderatpolitikerna helst hade sluppit få på halsen. Engblom har dock helt rätt i att enbart knäppa varandra på näsan inte leder till några konkreta förslag. Men tyvärr gav inte Annicka Engblom några konkreta svar på Hultqvist i övrigt konkreta frågor/påståenden mer an att hon ansåg reformen som fullständigt nödvändig för Försvarsmaktens operativa förmåga.


Här kan det vara på sin plats att kommentera debatten och sakfrågorna som Engblom inte ville svara konkret på i kammaren.

Att reformen med anställda soldater och sjömän blivit betydligt dyrare än vad värnpliktsförsvaret var är ett faktum som inte längre kan ifrågasättas. Det kommer med stor sannolikhet att bli ännu dyrare framöver då ersättningsnivåerna i dag är alldeles för låga för en vanlig soldat. Här måste man göra något då ersättningsnivåerna är på tok för låga för att framför allt soldaterna ska stanna under den tid som man hoppas på. Runt detta får man ge Hultqvist rätt att reformen inte var tillräckligt utredd innan den sattes i verket och att läget har skönmålats i en inte ringa omfattning trots att de svarta molnen hopats på himlen över moderaternas försvarspolitiker och försvarsministrar..

En annan anledning till att reformen är dyr är de omfattande avhoppen sett över hela Försvarsmakten. Det kostar givetvis stora pengar att ständigt utbilda nya soldater och sjömän, i flera omgångar varje år dessutom. Försvarsmaktens utbildningsorganisation/basorganisation som är satta att ta hand om utbildningen av GSS till förbanden har inte kunnat reduceras i någon nämnvärd omfattning, vilket möjligen var en naiv förhoppning då man i ett tidigt skede trodde att lägre utbildningsvolymer jämfört med tidigare skulle bli ett faktum i samband med införandet av GSS. Nu har volymerna inte minskat tillräckligt för att man ska kunna skära i basorganisationen/utbildningsorganisationen. Man måste ständigt utbilda nya soldater och sjömän i den takt avhoppen sker, och i vissa fall hinner man inte ens med detta då avhoppen inte alltid taktar med utbildningsomgångarna.

En annan faktor som inte togs upp i debatten av oppositionen som förespråkar värnpliktsförsvaret och dess fördelar (vilket var något förvånande) är regeringens ambition att merparten av Arméförbanden skall utgöras av GSS/T (tidvis tjänstgörande soldater). Det vore intressant att höra någon regeringsföreträdare förklara vilken skillnad det var på en innevarande årskull av värnpliktiga och GSS/T som skall tjänstgöra 38 dagar vart fjärde år? Detta är inte rätt väg att gå om man som det ofta uttrycks, vill ha ett mer användbart, tillgängligt och flexibelt försvar. Man behöver inte vara någon expert för att snabbt inse att GSS/T inte kommer att hålla samma status/kvalité som de värnpliktiga soldaterna gjorde som låg inne under ett helt år. Man kan även konstatera att en inneliggande årskull värnpliktiga sett över hela riket utgjorde en kvalificerad resurs som var gripbar här och nu. Detta vill man från moderathåll gärna bortse från i debatten, utan använder argumentet att det var bortkastat att utbilda värnpliktiga som efter genomförd utbildning släpptes i väg. Det är kanske här man borde vidtagit åtgärder och infört regelbundna repetitionsövningar och större Försvarsmaktsövningar för att till och med öka kvalitén inom det befintliga värnpliktssystemet?

Angående rekryteringen till Försvarsmakten så går den inte så särskilt bra. Vissa förband har dock lyckats bättre än andra vad avser GSS/K, men det är långt i från bra sett över Försvarsmakten som en helhet. En aspekt som inte heller nämns i debatten är att värnplikten utgjorde ett enormt bra rekryteringsunderlag mot officersutbildningen. I dag saknas den möjligheten. Under värnplikten väcktes nyfikenheten på yrket hos väldigt många individer som annars, om de inte hade gjort värnplikten, aldrig skulle funderat på en karriär som officer. Detta lider Försvarsmakten oerhört mycket av i dag. Officersprogammet (OP) har i år 80 platser. Till dessa platser är enbart 76 individer behöriga när det enbart fanns några få ytterligare individer att testa. Detta innebär i praktiken att man tvingas anta samtliga individer som enbart uppfyller grundkraven. Det finns således inte möjlighet att genomföra ett urval för att erhålla de bästa av av de som uppfyller grundkraven. Klarar man grundkravet är man i dag mer eller mindre per automatik antagen till officerutbildningen. Detta är inte bra!

Till specialistofficersprogrammet (SOU) ser det för Marinens del enligt säkra källor ännu värre ut. Där är nu en överhängande risk att man inte ens fyller de platser som finns tillgängliga på utbildningen. En mycket allvarlig och oroväckande utveckling som till stor del grundar sig i att värnplikten inte längre finns kvar som en naturlig rekryteringsbas. Detta tas näst intill aldrig upp i debatten, vilket är olyckligt.

Det finns givetvis fler aspekter att diskutera runt personalreformen, men tiden räcker inte till för det just nu. En sak kan dock vara värt att poängtera i särskild ordning. Om den ena handen anser att anställda soldater och sjömän ger operativa förband som är gripbara här och nu trots att det kostar betydligt mer än beräknat. Detta samtidigt som andra handen vill reducera Försvarsmaktens kostnader vilket kommer att innebära mindre övning för förbanden och en mer eller mindre totalhavererad materielplan så är frågan om man fortfarande anser att den totala operativa effekten i Försvarsmakten verkligen ökar genom reformen?

Allt detta har försvarsbloggarna och experter förutspått skulle slå in redan vid införandet av GSS i Försvarsmakten. Det raljerades då allt som ofta över "de negativa bloggarna" och att dessa experter hade "helt fel". Det är mycket sorgligt att ånyo konstatera vilka som fick rätt i sak.
 
Se hela riksdagsdebatten i efterhand här nedan.

5 kommentarer:

  1. Ja, att officerare slutade knyta handen i ficka, slutade gilla läget och slutade hantera frågan internt, tjänstevägen, borde ha indikerat med vilket allvar man ifrågasatte utvecklingen. Men, icke... Själv kunde jag inte stanna och bidra till en utveckling där dagens läge var uppenbart. Klarsyn i kombination med obefintliga möjligheter att bli hörd och påverka utvecklingen, skapade en oöverstiglig frustration och bitterhet. Så vill jag inte leva mitt liv. Alltså valde jag ett civilt liv istället. Jag är fortfarande frustrerad och bitter, så visst är jag en negativ försvarsbloggare. Inget har ju ännu blivit annorlunda eller bättre. Förutom min lön och arbetstillfredsställelse förstås.

    SvaraRadera
  2. mkt bra genomgång Skipper.
    Instämmer helt med Peter Hultqvist tal-väldigt bra

    kn Jan-olov Holm

    SvaraRadera
  3. För mig har det gått så långt att jag numera använder Försmakten som lärokälla för hur jag inte ska sköta min civila sysslor.

    Att lära av Försvarsmakten, hur man bäst dödar ett företag
    http://aktieingenjoren.blogspot.se/2013/05/att-lara-av-forsvarsmakten-hur-man-bast.html

    SvaraRadera
  4. Ett problem är ju dessutom att det inte finns någon basorg som kan utbilda GMU. De absolut flesta GMU-kompanier bemannas till absoluta huvuddelen (på mitt egna är det endast adjutanten som har en fast placering där) av befäl från insatsförbanden. Vilket fungerar så länge våra insatsförband inte är uppfyllda.

    Ett ytterligare problem är de utbildningsplatformar som skall utbilda GMU, men inte har resurs själv. Låt oss ta Elfsborgsgrupp på FöMedC som exempel. De genomför GMU2, saknar egna plutonslag för att utbilda, utan närliggande insatsförband, måste då avdela personal, som får veckopendla i 20 veckor (tänk på de kostnaderna med TAFF á 4800 kr/mån, boende, resor). Detta då samtidigt som det på det avdelande insatsförbandet redan genomförs GMU i samma period, med en dessutom fungerande infrastruktur.

    Angående GSS/T är vad jag senast förstått grundtanken GMU, FSU, BFU och en total tid på förbandet i ca 10-12 månader, dock skall det beaktas att det endast är under GMU som rekryten/soldaten inte är arbetstidsreglerad och går på "värnpliktsförmåner". Resterande tid är soldaten a-tids reglerad med allt vad det innebär med ÖD, matersättning, uttag ledighet.

    SvaraRadera
  5. Precis som Peter Hultqvist inleder med att säga så är det viktigt att försvarspoltiken förs genom breda överenskommelser. Utan ett långsiktigt perspektiv så hamnar man i den situation där vi är idag, där pengar går till snabba och dyra lösningar på problem inte hade behövt uppstå. Beslutet att låta värnplikten vara vilande är verkligen inget undantag.

    Att försvaret behövde ett nytt sätt att bemanna förbanden på tror jag var rätt och riktigt. Klyschorna ”här och nu” och ”tillgängligt” är i grunden goda ambitioner. Att en gång ha gjort värnplikt är inte det samma som att man är redo idag. Att du och dina kamrater finns på en lista inte det samma som att ni kan fungera som ett förband. Om vi ska kunna försvara landet så krävs det så väl numerär som materiel och samövning. Men jag tror att det finns ett bättre sätt att få detta än ett renodlat yrkesförsvar och samtidigt stärka samhällets krisberedskap.

    Grunden skulle ligga i en värnplikt för både kvinnor och män. Mönstringen skulle vara obligatorisk men man skulle inte sikta på att urskiljningslöst låta samtliga 19-åringar rycka in. Målet är skapa ett gott och stort underlag för framtida rekryteringar. Inryck skulle ske strax efter skolan slutar och pågå i ungefär ett år. Man ska efter ett rejält sommarlov med ett MUCK-bidrag som bränner i fickan kunna gå vidare till en högskoleutbildning.

    Under de första månaderna av värnplikten skulle fokus ligga på personliga soldatfärdigheter, fältvana samt att lära sig fungera som en grupp. Det är färdigheter som är giltiga oavsett försvarsgren. Att ge stora delar av befolkningen kunskaper i sjukvård och överlevnad ger dessutom en god grund för att hantera andra kriser.

    När grundutbildningen närmar sig sitt slut så får samtliga värnpliktiga ett erbjudande att söka de olika tjänsterna som försvaret behöver tillsätta inom förbanden. Här får den värnpliktige avgöra om hen vill satsa på en karriär inom försvaret, vara tidvistjänstgörande eller inte alls ha något med försvaret att göra. Målet är att den fortsatta värnplikten och slutligen anställningsformen ska vara anpassad efter tjänstens krav. Tjänster som kräver stora mängder övningstid för att fungera i sin roll leder till att man blir kontinuerligt tjänstgörande som soldat eller officer. För befattningar som inte kräver lika mycket övningstid så är tjänsterna tidvisa med varierande antal tjänstgöringsdygn. Vill man inte alls vara kvar i försvaret så skrivs man in i reserverna och kan endast pliktas in vid repövning eller kris.

    Under den sista delen av värnplikten kommer de värnplikta att få sin befattningsutbildning och samövas inom de förband de kommer ingå i. De som inte vill fortsätta efter värnplikten kommer få utbildning inom underhållstjänst och andra icke-stridande befattningar. Dessa värnpliktiga kommer användas som stöd för att kunna bedriva den övriga verksamheten men kommer samtidigt ha en större chans att lära sig färdigheter som är eftertraktade civilt, som olika förarbevis.

    Efter avslutad värnplikt så kommer de som valt att ha en fortsatt tidvis anställning att genomföra övningar på ett snarlikt sätt som man gör idag med tidvis tjänstgörande soldater och hemvärn. Mindre men regelbundna övningar för att vidmakthålla och utveckla färdigheter samt större övningar för att samöva förbanden. Det som valt att inte ta anställning kan kallas in på repövning i samband med någon av de större övningarna där även underhållsdelen behövs.

    Fördelarna är som jag ser det många. Det ger försvarsmakten ett gott och brett rekryteringsunderlag som värnplikten innebar. Personligen så hade jag helst sluppit värnplikten, men blev GSS/T. Vi får tillbaka tankesättet att försvaret är vårt gemensamma ansvar, inte ett särintresse. Vi får dessutom tillbaka de många fördelarna i form av personlig utveckling som värnplikten gav, att lära sig arbeta i heterogena grupper samt lära sig att ta hand om sig själv och andra. Jag tror att det inte bara skulle gynna försvaret, utan Sverige som helhet.

    Love Alm (lovealm.wordpress.com)

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna