3 april 2016

Helikopter 14 och datalänkar - ÖB:s 4T borde vara ledstjärna



Rubriken syftar på Försvarsmaktens datalänkar för krypterat samband, eller rättare sagt Marinens och Flygvapnets länkar eftersom Armén fortfarande väntar på stridsledningssystemet SLB eller vad som där kan tänkas komma. Nya systemnamn har nämnts. Eftersom det numera, åtminstone till synes, verkar vara lite av herrarnas fria åkning när det kommer till datalänkar så tänkte jag ge min syn på sakernas tillstånd i detta inlägg i allmänhet och avsaknaden av datalänk på helikopter 14 i synnerhet.


För den som inte är så insatt i ämnet, vad är då en datalänk?

En datalänk nyttjas framför allt på taktisk och stridsteknisk nivå. Syftet med datalänkar är att genom mycket korta sändningar, företrädesvis över radio, kunna överföra nödvändig information. Innehållet kan givetvis variera men utgörs normalt sett av textmeddelanden och målinformation men kan även vara annan information så som bäringslinjer och liknande data som är nödvändig för stridens förande.

Fungerande datalänkar är en förutsättning för att erhålla precision i stridens förande. För att genomföra en vapeninsats oavsett vilken dimension (luft, yta, undervatten) så krävs det naturligtvis ett näst intill sekundaktuellt målläge där positionsnoggrannhet samt överföringstid därmed blir helt avgörande.

Alternativet till att nyttja datalänkar för överföring är att manuellt läsa det via radio, men då tappar man tid och ett målläge ska då tolkas, läsas och åter igen knappas in hos mottagaren med förluster i tid och noggrannhet som följd. Således är fungerande datalänkar en förutsättning för att kunna nå framgång i all modern krigföring, oavsett nation, oavsett försvarsgren.

Marinen  har ända sedan tidigt 70-tal haft fungerande datalänkar mellan fartyg samt till sjöövervakningscentraler och staber i land. Flygvapnet har via länkar kunnat skicka styrdata/måldata till sina flygplan ända sedan J35 Drakens tid. Av den anledningen blev metodförsöken som under flera år genomfördes i Enköping inom ramen för det nätverksambaserade försvaret (NBF) något av en märklig företeelse för både Marinen och Flygvapnet. Detta eftersom den teknik man provade i stor skala, till skyhöga kostnader, sedan länge fanns i Marinen och Flygvapnet. Ändå fick projektet fortgå.

ENDA/8000

Ända sedan 60-talet hade man inom marinen börjat använda datalänkar. Dessvärre började det spreta och inget enhetligt format fanns som innebar att olika system var kompatibla med varandra. Av den anledningen så beslutade dåvarande marinchefen i mitten av 80-talet att all datakommunikation i marinen skulle ensas och projektet fick benämningen ENDA (Enhetlig datakommunikation). Ett bra beslut som innebar att Marinen sedan i början av 90-talet har varit fullt ut operabla med datalänken och meddelandeformatet som benämns 8000. Ett dataformat som är väl beprövat och fungerande.

Systemet finns i dag på samtliga Marinens stridsfartyg samt ubåtar. Det finns även i  sjöbevakningscentraler vilket säkerställer krypterad datalänk även till högre staber.

Vad som är viktigt att poängtera i sammanhanget är att Marinens helikoptrar (Hkp 4) också hade tillgång till samma datalänk via ledningssystemet MARIL 920 som nyttjades både vid ubåtsjakt och måldataöverföring för ytstrid, och som fanns ombord på alla 14 sjöoperativa helikoptrar. Om jag inte minns fel hade även ubåtsjaktflygplanet Y891 även ledningssystem med 8000-länk. Även kustartilleriet nyttjade samma system, bland annat på de tunga kustrobotbatteriet.

Systemet medförde således direktsamverkan via krypterad datalänk mellan fartyg, sjöbevakningscentraler, helikoptrar och kustrobotbatterier.

8000-formatet är i dag fortfarande det dataformat som nyttjas på Marinens fartyg och en av styrkorna med detta system är att det är helt integrerat och operatören kan välja/anpassa transmissionsmedel helt beroende på vad situationen kräver så som långvåg, kortvåg, VHF/UHF men även via trådsamband.

LINK-16

När Försvarsmakten skulle ställas om för att kunna deltaga i internationella insatser så låg allt fokus på Länk-16. Genom åren kan man väl säga att införandet inte har varit helt problemfritt, och det har funnits en stor diskrepans mellan synen på systemets införande mellan användare och högre chefer. Men när systemet väl var på plats inom Flygvapnet så verkar man till syvende och sist vara mycket nöjda med systemet. En avgörande faktor är att Link 16 är helintegrerad med övriga system

Även en liten del av marinen har fått åka med i Link-16 spåret.

Avgörande för att olika typer av datalänkar, oavsett vad det handlar om, är att de är integrerade i ledningssystemet. Fristående lösningar, så kallade "stand-alone" är i praktiken oanvändbara till annat än att titta på, och skapa sig en uppfattning vad som händer i stort runt omkring. För att flytta information från ett stand-alone system krävs således manuell handpåläggning, vilket innebär en avsevärd försämrad noggrannhet och ingen realtidsuppdatering. Dessutom är det mycket tidskrävande.

En klar svaghet med systemet i likhet med andra Nato-länkar är att Sverige inte äger systemet och tillverkningen av kryptonycklarna själva, utan är beroende av personal från USA, eftersom vi som bekant inte är medlemmar i NATO. En annan svaghet med just Link-16 är att den i grunden är en aktiv länk, d.v.s. att konceptet bygger på att man är uppkopplad mot "nätet". Ur ett telekrigsperspektiv är detta givetvis en mardröm för långsamma plattformar som fartyg.

LINK-11

Här blir det helt obegripligt. Sverige har till den sjöoperativa helikopter (Hkp 14) köpt en datalänk som är på utgående och som skall avvecklas och ersättas med den nyare Link-22. Det här innebär också att helikoptern inte har någon att kommunicera med, eftersom ingen annan enhet inom Försvarsmakten som helikoptern måste kunna kommunicera med (fartyg och sjöövervakningscentraler) har Link-11. Det hela är så oerhört korkat så jag undrar varför i hela friden hur det kunde tillåtas fortsätta i det spåret.

På Wikipedia kan man läsa följande om helikoptern och dess datalänk.

HKP 14F kommer vara Försvarsmaktens huvudplattform för luftburen ubåtsjakt. Men helikoptern saknar för närvarande en nationell taktisk datalänk samt beväpning, vilket begränsar dess förmåga att bedriva en effektiv ubåtsjakt. 
En nationell taktisk datalänk används för att utbyta infor­mation (t.ex. mållägesdata) mellan olika svenska militära enheter över radio och fanns med i den ursprungliga kravspecifikationen för helikoptern. Men den valdes bort när den politiska viljan vara att skifta Försvarsmaktens huvuduppgift från nationellt försvar till internationella insatser. 
Den internationella taktiska datalänken (Link 11) behölls dock. Men med den förändrade hotbilden i Sveriges närområdet så blev Försvarsmakten huvuduppgift åter nationellt försvar och avsikten är därför att återinföra den nationella taktisk datalänk för marin verksamhet (Länk 8000) till HKP 14F, vilket skulle kunna vara integrerat i helikoptern kring 2020.

Det finns även en intressant C-uppsats från Försvarshögskolan signerad Leif Hansson.  Det som gör det hela extra intressant är att den skrevs redan 2004, d.v.s. för 12 år sedan. Fortfarande har ingen gjort något åt det problem var tydligt identifierat redan då! Hansson skriver i inledningen av sammanfattningen:

I Hkp 14 projektet är det beställt Link 11, vilket i sig kan tyckas underligt. Vem skall de utbyta information med? Inte med den svenska marinen i alla fall.

LINK-22

I Marinen generellt sett så talas det numera istället mest om Link-22. I marinens utvecklingsplan MUP (öppen handling) så framgår det att inriktningen är att gå mot denna länk.


För marinen kommer införandet av interoperabelt ledningssystem(C2) och länk 22 innebära ett avgörande steg i utvecklingen av interoperabilitet, vilket ger möjlighet till kvalificerad samverkan med kort varsel. Det skapar handlingsfrihet att ingå på olika nivåer i en sammansatt multinationell styrka. Samma handlingsfrihet skapas i händelse av en kris nära Sverige.

Många lever dock i villfarelsen att Link-22 är lösningen på alla problem, men så är inte fallet. Den ska möjligen ses som ett komplement till den befintliga länkstrukturen (8000-formatet) som inte bara används för kommunikation mellan fartyg, utan också inom hela den fasta marina infrastrukturen. Detta påpekas också helt riktigt i den sensate MUP, vilket tack och lov är ett förtydligande från och med i år.

 Under prioriterade anskaffningsbehov (på plats två efter LVRB till Viskykorvetter) framgår följande:

Interoperabelt ledningssystem (C2) med förmåga till gemensam ledning och gemensam lägesbild, såväl nationellt som internationellt. Detta är en förutsättning för att införandet av länk 22. Nationell krypterad länk (8000) kommer under perioden att bibehållas.

HELIKOPTER 14

Det riktigt stora sorgebarnet är ändå Link-11 på Hkp 14. Det är helt obegripligt hur vi fortfarande inte löst problemet, trots att det är långt mer än ett decennium sedan problematiken identifierades.

I senaste numret av Officerstidningen (2/2016) så diskuteras ämnet ingående, och det är ingen trevlig historia som här uppdagas. Förvisso är det torpedproblematiken som står i fokus på artikeln, men personligen anser jag att avsaknaden av taktisk datalänk är betydligt mer bekymrande.

Helikopter 14F saknar en nationell datalänk som används för att sända infor­mation mellan olika enheter vid en ubåtsjakts­, eller stridssitua­tion. Mottagande enheter kan exempelvis nyttja informationen för att direkt skjuta mot en inkräktande ubåt.

– Det har förekommit problem i att få fram Helikopter 14, det går inte att sticka under stol med, men att det saknas en nationell datalänk beror inte på helikoptern, eller projektet. Bristerna beror på kortsiktiga beslut. Beslutet att stryka länken togs i en tid när uppfattning rådde om att försvaret av Sverige kunde börja på bortaplan. Det var inte många som prioriterade inomskärs ubåts­ jakt då, säger Maria (Sjöström, DPL) och tillägger:

– Det kanske är en av de viktigaste lärdomarna vi kan dra av den här resan: Det tar tid och är kostsamt att ändra sådana här grundläggande funktioner.

Inom Försvarsmaktens produktionsstab ser man över utveck­ lingen av den tidigare nationella länken: Länk 8000.

– Det togs beslut förra veckan om vilken version av Länk 8 000 vi ska anskaffa. Nu pågår en förstudie över vad som behövs för att länken ska fungera med de olika fartygs, båt och flygsystem som den ska koppla ihop.
 
Om jag måste gissa så säger jag att om beslut tas under året och pengarna i projektet räcker, då har vi en länk installerad om 3 till 5 år, säger Per Skantz, systemansvarig för he­likoptrar på Prod Flyg.
Att det ska ta upp till fem år innan Hkp 14 blir integrerad i marinen anser jag är helt orimliga tidsförhållanden för ett så pass vitalt system, allt i enlighet med det som beskrivs i artikeln. Jag har själv fått information från experter (leverantörer) inom detta område, som har arbetat med systemet på uppdrag åt FMV under 20 års tid. Tar det verkligen 3-5 år att integrera en 8000-länk?

Expertisen menade att det skulle ta runt en vecka att göra själva installationen då den materiel (krypton samt modem) redan finns inom Försvarsmakten och som dessutom är flyggodkända sedan tidigare, vilket är en stor framgångsfaktor. Det man menar kan ta mer tid är pappersarbetet samt eventuellt gränsytan mot ledningssystemet TMS. Men här får man förutsätta att man har gjort rätt från början, inte minst då det är ett system tillverkat av Saab, och som i grunden är väldigt likt övriga marina ledningssystem som brukar 8000-formatet. Allt annat är helt orimligt.

SAMMANFATTNING 

Inom Försvarsmakten och Marinen kommer det inom kort att figurera inte mindre än fyra olika typer av datalänkar (8000, L-11, L-16 och L-22). Vi har således hamnat i ungefär samma dilemma som under 80-talet då marinen under ledning av viceamiral Bengt Schuback bekymrade sig över att det fanns fyra olika krypterade datalänkar som inte var helt kompatibla med varandra. Då ägde vi alla fyra systemen själva. Idag äger vi bara ett.

Det finns givetvis ett antal positiva effekter av alla dessa olika länkar. Interoperabiliteten med andra länder ökar, i synnerhet för Flygvapnet. För Marinens del så måste det till en lösning för att samarbetet med Finland ska fungera. Men det kan ändå finnas anledning att se över det här med datalänkar, framför allt inom Marinen likt vad man gjorde på 80-talet, för nu börjar det spreta igen.

Viktigast av allt är dock att införande av datalänk (8000) på Hkp 14 forceras. Det är orimligt att det ska ta ytterligare fem år innan den är på plats. Processen bör därför omedelbart forceras i enlighet med samtliga fyra T i ÖB strategiska effekter 

Helikopter 14 måste snarast bli TILLGÄNGLIG i avseendet att den blir fullt ut operativ så som den är avsedd att vara. Det är inte minst en fråga om TROVÄRDIGHET för vårt nationella försvar. En helikopter 14 med fungerande taktisk datalänk (och torped) kommer TILLSAMMANS med övriga marina stridskrafter att utgöra en betydande TRÖSKELEFFEKT.




20 kommentarer:

  1. Känns som att militär och idioti är synonymer,går det att göra fel och kosta pengar jag då är svensk militär upphovshen.

    SvaraRadera
  2. Tack för ett utmärkt klargörande och utbildande inlägg! Tror och hoppas att detta inlägg är en ögonöppnare för flera nivåer, inte minst den politiska. Detta måste få en lösning. Angående datalänk i armén är nog TCCS som är Strv122 ledningssystem och DART(används bla för att leda indirekt eld) det som bäst motsvarar det som i FV och M kallas datalänk. DART är en förkortning fördatarapporteribgsterminal, små textmeddelanden i olika standardiserade format som sänds i en kort sändningsföljd, t.ex med Ra180(UK) eller Ra1512(KV). Begreppet datalänk används helt enkelt inte i armén trots att det finna syatem som faller innanför ramen för "datalänk"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast en av flera stora skillnader här är signalskyddet. I DART-fallet så sker väl kommunikationen inte med något godkänt krypto för H?
      Dessutom så är TCCS och motsvande system vad jag förstår unikt knutna till förbandsmassan/stridsgruppen. Dvs mållägen som hanteras i TCCS som alldeles säkert är fenomenalt bra i det nyttjandet kräver "något annat" system för att samma tydliga mållägen samtidigt skall finnas hos övriga uppträdande förbandsmassor.
      En av de fina delarna med 8000-formatet är att informationen distribueras och finns åtkomlig oavsett vad man har för lednings/stridsledningssystem och sambandssystem. Därtill krypterat.

      Radera
    2. Ursäkta mig men är inte radioräckvidd relevanta faktorer i synnerhet för marinen? Det är väl inte bara vid ubåtsjakt man behöver länkning på helikoptrar?

      Roger Klang

      Radera
    3. Absolut! Dvs i alla fall d y n a m i k e n i räckvidd. De kan ju vara allt ifrån samband med rotekamraten precis intill, till enhet långt bortom horisonten för vapeninsats på dennes sensorinformation, till kontakt med högre chef via fasta infrastrukturen. 8000 klarar allt detta, dessutom med diversitet i överföringmedium

      Radera
    4. Vad väger klunsen då? Hur stor är den, eller rättare hur stor antenn har den? Kan man rikta radiosignalerna? Den kan ju inte ersätta GTRS.

      Radera
    5. Materiel skall vara anpassad för var den skall verka. Fast installerad i apparatrum eller buren manpack. Verkansmiljön måste avgöra och framförallt vara styrande från början vid framtagning.
      Ingen vill väl ha en ny Ra 460-soppa (systemet som ingen ville ha som blev tilldelat amf under protest)

      Radera
    6. Ja. Men en mindre antenn ger kortare räckvidd. En gruppradio behöver nästan ingen antenn alls och kan gömmas i en headgear. Räckvidden kan också bestämma systemval. Ibland behöver man längre räckvidd och då är det den som är gränssättande. Ra 180 har tre olika antenner.

      Radera
    7. Jag tror på det nätverksbaserade försvaret. Det har förmedlats från försvarsmaktsledningen ganska unisont också att man prioriterar det nätverksbaserade försvaret. Kan det i ljuset av detta tänkas att man kan förklara det fordonsbaserade radio 460, som ju har effektförstärkare? Den finns alltså även på stridsbåt 90? Vad om stridsbåt 90 är tänkt att få AMOS installerad. Då blir det helt plötsligt helt logiskt med radio 460 för Amf 1 för samverkan med infanteriförband. AMOS kan ju nå 10 km inåt land. Men man kan bli orolig när proffsen talar ut och trashar systemen lika unisont.

      Roger Klang

      Radera
  3. Alla som har uttryckt en överdriven tro på NATO som konfliktlösare har nu ett och annat att förklara. En man, Donald Trump, kan krossa allt europeiskt motstånd mot Ryssland i ett och samma beslut. Jag som faktiskt är en högerman hoppas på Hillary som president. Rom är på dekis.

    Roger Klang

    SvaraRadera
    Svar
    1. Viktigt att komma ihåg att USA fortfarande är en demokrati, Trump kan inte göra ett skit som att dumpa Japan & Sydkorea, bryta upp NATO mm utan att det godkänns av republikanska kongressen.

      Radera
    2. Den som lever får se, Koppen89.

      Radera
  4. Om jag använder den gamle ÖBs bokstäver (jag är inte helt säker på att de gäller fortfarande).

    Tillgänglighet; tittar man i de olika dokument som finns i ärendet och samtidigt har ett öra mot marken så framgår det ganska tydligt att datalänk är något för framtiden. Läs 2025 och bortom.

    Trovärdighet; inget bra ämne för dagens försvarsmakt, här jobbar man i uppförsbacke och med mycket tveksamma metoder. Tyvärr.

    Tillsammans; inte heller detta är någon paradgren för dagens FM. Mycket ord och text om ämnet, men lite substans. Tveksamt man om ens kan definiera vad tillsammans betyder nationellt:-(

    Tröskeleffekt; tanken att en mängd dataförbindelser i en avlägsen framtid skall utgöra någon form av tröskeleffekt är nog relativt överdriven. Så länge det inte finns verkansdelar i systemet som kan påverka en angripande fiende så är en eventuell tvekan att anfalla på grund av datalänkar inte stor.

    Till sist; ett begrepp från den nya ÖB. Givetvis skall vi slåss till den sista datalänken går ner. PUST!

    (Ett exempel från trovärdighetens verklighet.
    Att NATO varnar för inkommande flyg via telefon/datalänk/fax eller brevduva hjälper ju föga om vi inte har något att skicka upp. De nu släppta uppgifterna om "ryska påsken" har varit hörda av relativt många sedan dag två och för oss tär "djungeltugget" från FM och Födep på trovärdighetens lilla kaka.)

    Det finns dock vissa ljuspunkter.
    "I går (31/4 min anm) tog FMV emot tal- och datakommunikationssystemet Komnod version 2.0
    Det huvudsakliga syftet med datakommunikationen är att tillgodose ”command and control”-funktionen, C2 SLB, för bataljonens stridslednings- system. För trafik mellan stridsfordon ska dataradio av typen RA460 eller Taktisk Markradio, TMR, användas."
    Projektet startades 2009 av Thales system och de första systemen beställdes av FMV 2011.
    Totalt skall ca 900 system levereras fram till början av 2020-talet.
    Vi får väl hoppas att man hinner montera in det innan huvuddelen av vagnparken faller för sista förbrukningsdag.

    SUCK!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. Att någon inte gjort något sedan beställningen av link 11 för väldigt många år sedan talar väl sitt tydliga språk om hur FM/FMV och politiker ser på problemet. Trots alla floskler och bokstäver är det tyvärr alltid verkligheten som räknas.
    P.S.2. När det gäller Hkp14 finns det nog en del andra problem som ställer till det för de där bokstäverna på ett mycket närmare och konkret sätt;-((

    SvaraRadera
  5. Herr Skipper,

    Är du förvånad?

    Försvarsmakten har såväl i sitt budgetunderlag för 2016 (FM2014-5882:46, bil 1 s. 14) som i ett yttrande till Regeringskansliet (Fö) angående förmåga till ubåtsjakt (FM2015-1230:2) tydliggjort bedömningen att en högre prioritering av ubåtsjaktförmågan skulle: "leda till en sammantaget lägre operativ effekt och därmed en försämring av förmågan att möta väpnat angrepp."

    Följaktligen kommer ingen relevant datalänk och ingen ubåtsjakttorped att integreras i HKP14 F inom överskådlig framtid.

    Man tar sig för pannan!

    Försvarsmakten - möter varje hot och klarar varje utmaning.
    Försvarsmakten har sällan varit bättre än nu...

    SvaraRadera
  6. Skipper

    Bra skrivet.

    Problemen du beskriver kan kort sammanfattas med avsaknad av högre systemsamordning inom såväl FM som på FMV.

    Den systemsamordningen som fanns för varje vapenslag och emellan dessa (vi hade kommit långt mellan FV och M) avvecklades i princip när alla ledningssystem skulle samordnas i Enköping under NBF- kramarnas storhetstid runt 2005-2010.

    Att återta systemsamordningen inom luftstridskrafterna pågår för fullt och vi försöker göra det med sjö ... Men det tar sin tid för pengarna är sedan lång tid förbrukade på nånting som aldrig ens blev en tummetott.

    I den stora världen utanför Enköping är verkligheten en helt annan än powerpointbilder

    Vänligen


    Peter Neppelberg

    SvaraRadera
  7. Det finns ingen annan begripig rationell förklaring till detta än att våra politiker, med start HSB + sidekick Lenni och därefter Hövdingen med sidekick
    Tolgfors, ivrigt påhejade av klanen runt NBF och RMA helt enkelt fattade ett strategiskt beslut (vilket inte är fel i sig) sin de inte begrep konsekvensen av, vilket ofta blir fel, om beslutsfattaren är amatör och dilettant. Dvs det ble en politisk agenda som styrde omställningen/nedläggningen av försvaret, ytan att det fanns någon som hade kompetens att genomföra det operativa, och de som hade kompetens, och förklarade att detta inte fungerar, blev icke önskvärda.

    Det har ju tjatats om interoperabilitet ett tag nu, inter... vad då, via internet eller via "internationella" satelliter? Interoperabilitet, dvs samverkan av:

    människa - människa (tex politikern Romson och militären Rommel)
    dator - människa
    dator - dator (system) tex Rakel
    dator - dator (hårdvara)
    dator - dator (linje/nät)
    dator - dator (mjukvara)

    handlar nog om samma grund som ledningssystemets elementa:

    Regler < - > Organisation < - > Procedur < - > Teknik

    S.W

    SvaraRadera
  8. Som kan exemplifieras med dito elementa inom interop.

    I. Regler - Juridisk interop. (regelsystem, tex IKFN/reglementen)
    (Dessa kan vara internationella, tex Natostandard, då
    blir det knepigare, ta bara detta med SCADA som verkar
    vålla huvudbry inför detta med vårdlandsavtal, äh, ä ska
    det vara.

    II. Organisation - Organisatorisk interop.

    Tex: Departement < - > Departement = Generalknas
    Departement < - > Myndighet = Generalknas
    Myndighet < - > Myndighet = Generalknas
    FML < - > Försvarsgren = Generalknas
    Försvarsgren < - > Försvarsgren = Det går an
    Försvarsgren < - > Vapenslag = Det går
    Vapenslag < - > Vapenslag = Det går finfint
    Vapenslag < - > Stridsenhet = Det går bara bättre

    Det blev så mycket generalknas att HSB var nära att lägga ner hela Försvarsdepartementet, för att klara interoperabiliteten politiskt :-) och politisk interoparbilitet ska vi inte tala om, hövdingen var ju mycket nära att lägga ner FMV, FOI, FHS etc, eftersom dessa myndigheter hade kvar en massa kompetens, och förklarade att det inte gick att kommunicera med en vision, som inte var kommunicerad till valmansmkåren.

    Någonstans blev det kulturkrock, (vansinnet) när de som styr de som styr, tex politiker rekryterar högre befäl till departementet, och beslutar om högre ordningar, utan att begripa det praktiska hantverket, tex vad myndigheten ska göra konkret, strida (verb) och för detta krävs det att man kan kommunicera, alltså inte via politiska utspel, utan kommunicera på riktigt, så att det som sägs stämmer med det som sker på riktigt. (det där kan inte politiken förstå, eftersom dagens politiska klass, aldrig varit utanför sin egen bubbla)

    Det en klassisk militärstrateg i dag skulle kunna benämna KISS, kepp it simple stupid. Dvs det ska fungera när det smäller, och efter att det har smällt. Förr insåg man att staters överlevnad berodde på om högsta hönset (statschefen) kunde eller inte kunde begripa sig på hur en stat fungerar i krig och fred.

    Det finns anledning att misstänka att dagens politiker i lite för hög grad inspirerats av visionärt tänk, (tänk mp eller Fi, eller rent av våra politiska ungdomsförbund) dvs den politiska ledningen skulle kunna antas ha tappat kontakt med verkligheten.

    Organisatorisk interop är alltså en djupare fråga, för om man inte har en språkligt adekvat kultur, som förmedlar en real problembild, tex patienten har en brusten blindtarm, vi måste operera, så kan man inte lösa uppgiften. Skippers artikel vittnar om att beslutsfattarna varit inne i ett hönshus sedan i vart fall 2002 och inte velat komma ut ur självbedrägeriet. S.W

    SvaraRadera
  9. Som klädd i blå uniform så kan man undra vad Försvarsmakten verkligen vill med ledningssystemsamordningen i Försvarsmakten.
    Jag delar helt Neppelbergs beskrivning.
    Problemet är att det är ännu värre.

    Den senaste stora boven i dramat heter FM LS TS IO 14 (Försvarsmaktens ledningsystem tekniska system för insatsorganisation 2015). Detta drivs i projektform helt utan adekvat korrelering mot de vanliga materielprocesserna.
    Och såklart så skall allt vara Försvarsmaktegemensamt.
    Eller hur var det nu...
    Det heter att det är Försvarsmaktsgemensamt, belastar gemensamma ekonomiska medel för utveckling och framtagande, men så deklarerades 2015 att det enbart blir en satsning på arméns behov. Häpp !
    Snyggt jobbat att få fram helt nya koncept, ny ledsystarkitektur, materiel utan att behöva belasta arméns ekonomi.
    Jag tror minsann att vi behöver utveckla mer Försvarsmaktsgemensamma ubåtsjakttorpeder, för inte skall väl en marin budget behöva belastas med sådant

    SvaraRadera
  10. Procedurer är kort och gott olika organisatoriska enheter som uträttar ett konkret arbete, en operation, och dessutom lyckas genomföra procedurerna tillsammans med andra enheter, utan missförstå varandra alltför mycket.
    Moderna procedurer är komplexa, teknikberoende, och mycket sårbara.

    Även välövade enheter är i mycket hög grad beroende av fungerande kommunikation, (Murfys lag), allt som kan gå åt fanders gör också det, så språket, att kunna kommunicera om det väsentliga, i fråga om en verklighet ingen kunnat föreställa sig, är inte helt oviktigt. Språket, inkluderat kommunikationsteknik och dess praktik, (teknisk praktik, varför inte via datalänk :-) är en inte helt försumbar faktor under strid och då kan man fundera lite på om de som fattat tidigare beslut, egentligen begripit sig på, vad de fattat beslut om, det finns skäl att anta att en Svensk försvarsminister egentligen bara varit ett språkrör tiden efter von Sydow.

    Därför går det inte att enkelt använda termen semantisk op. som mer har att göra med dataling och NLP, om inte de som fattar beslut, begriper vad de beslutar, (konsekvensanalys är ett aktuellt begrepp för fler än våra journalister)

    Man måste (borde) även (inom de tekniska delarna), alltså utöver det lilla politiska problemet, beakta den andra grenen av modern lingvistik, (i vart fall sedan70-talet) dvs pragmatiken, som i grund och botten är enkel,

    att hantera polysemi inkl homografer och homonymer.

    Exempel:
    att förstå att ordet MÅL representerar flera olika begrepp,
    att MÅL även på ett (1) språk kan vålla problem,
    (naturligtvis inte om man är på en fotbollsmatch), eller sitter i ett stidsflygplan, det finns dock personer som inte kan definiera vad ett mål är; ens inom politiken eller affärsvärlden.

    Icke sällan har PR/informationsfolk, med politisk bakgrund befordrats över sin egen kompetensnivå (som kommunikatörer), dessvärre börjar dessa personligheter (hittepåfolket) lägga sig i det operativa, varför man blandar samman mål med vision. S.W

    SvaraRadera
  11. ENDA och 8000 meddelanden och processen i en STÖRRE marin finns beskrivet i FHT med + och -. Bra grepp som PC-Maril kan ånyo tillämpas för gemensam lösning över försvarsgrensgränser och för stommen till just interoperabilitet. Den slutliga lösning måste få verka fram och anstå.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna