Gott nytt år - Nästa år kan bara bli till det bättre!

År 2010 går nog tyvärr till historien i Försvarsmakten som det året där missnöjet bland de anställda tog enorma propotioner. Hade det behövt bli så? Nej, absolut inte.

Införandet av affärssystemet PRIO har tagit alltför mycket kraft och medfört en mängd tappade sugar. Att köpa in ett system som ska ta över alla andra system samtidigt som man beslutat att organisation och arbetssätt skall anpassas till systemet, och inte tvärt om, måste vara någon sorts rekord i korkade beslut och felaktiga prioriteringar.

Införandet av den nya internationella arbetsskyldigheten har redan avhandlats här och på flera andra ställen och toppar helt klart listan av mindre kloka beslut och ett plumpt hanterande. Särskilt hanteringen av en bloggkollega får betyget MVIG.

Införandet av ett yrkesförsvar och avskaffande av värnplikt är ett ämne som det råder delade meningar om. Inom marinen är de flesta fortfarande positiva till detta. Personligen tillhör jag inte den skaran positiva i den frågan, då jag på längre sikt kan se flera promlemområden, samtidigt som det kostar mer pengar.

Helikopterfrågan är långt i från löst, särskilt för sjöoperativ verksamhet. Ingen ljusning i sikte.

Ryssland rustar som aldrig förr och lägger stor tyngdpunkt på att bygga upp en stor kapacitet för amfibieoperationer och luftlandsättning, men den svenska försvarsmakten och våra politiker låtsas så klart som om att det regnar. Skygglappar på verkar vara modellen numera.

Våra nya ytstridsenheter står fortfarande som tandlösa tigrar och kan inte göra i stort sett annat än att leda sig själv och i bästa fall några andra enheter. Ledningssystem och sensorer i all ära, men vore det inte lämpligt med lite väl fungerande och optimerade vapensystem, såväl offensiva som defensiva på nya moderna plattformar? Nu senast verkar ny/modifierad ubåtsjakttorped till och med bli ett problemområde.

Förband med vinterförmåga läggs ned. Det blir extra påtagligt nu när man ser att hela Sverige, trots politikers och FML ovilja att se behovet av att kunna genomföra strid i vintermiljö, kan drabbas av rejäla vintrar med stora mängder snö och kyla.

I Afghanistan gör våra svenska soldater förhoppningsvis mycket nytta. Dessvärre så har flera Svenska soldater avlidit och blivit svårt skadade i strid. Sverige och Försvarsmakten är oerhört dåliga på att ta hand om de s.k. krigsveteranerna när de väl är hemma. Här behövs det kraftfulla insatser framöver.

Nya snäva personalramar, ev. omorganisation, omgalonering och ev. uppsägningar i samband med begrepp som IO11, Basorganisation 2013 och IO 14 innebär sannolikt bara en massa tråkigheter som vi dessvärre tar oss med in i 2011

Ja, det blir en rejäl eländesskildring när man tittar tillbaka på 2010, vare sig man vill eller inte. Det finns väldigt få ljuspunkter av modellen större. För marinens del var insatsen i Adenviken en ljuspunkt. men sett till det stora hela sammanhanget så är frågan till och med här, om man verkligen gjort någon skillnad när man inte kan angripa det verkliga problemet. Mat har dock kommit fram säkert till Somalia, vilket är viktigt.

Med allt detta i bakfickan så kan omöjligt 2011 bli ett sämre år. Nu har vi förhoppningsvis bara bra saker att se fram emot och lägger det för Försvarsmakten svarta året 2010 bakom oss.... Eller?

GOTT NYTT ÅR!


Uppdaterad:
Samma sekund som detta inlägg publicerades så skickade Försvarsmakten ut ett meddelande på sin facebookgrupp med texten

Försvarsmakten Nu lämnar vi snart 2010 bakom oss. Vad tycker ni har varit bra och mindre bra från Försvarsmaktens sida under året?

Är det ett kvitto på att FML verkligen tappat förankringen hos fotfolket och världen utanför HKV? Hade man känt organisationen på pulsen löpande, så hade man nog sannolikt inte bemödat sig med att ställa en sådan fråga, utan valt att inse att 2010 inte var ett särskilt positivt år?

En annan något märklig sak är att sådana frågeställningar aldrig kommuniceras ut till/från personalen. I stället gör man det på facebook....

Det finns lösningar för tågtrafiken

Svensk tågtrafik med sina gigantiska problem i dessa tider borde lära av andra som inte glömt bort det här med att hantera att det ibland blir vinter.

Man säger att spåren och växlarna fryser. Då vore det väl lämpligt att ha någon maskin som åker runt och tinar up spåren. Varför inte ett litet lok med en tiltbar jetmotor?

Behöver man istället ploga bort stora snömängder så finns det stora plogar för tåg också.

Se och lär!

Nu har banverket, eller vem som nu är ansvarig, förvisso tagit mod till sig och hyrt in museilok med en riktig plog för att få lite ordning. Visst är det härligt att se ett lok med plog. Sådant ser vi knappast på ett X2000 i dag.

Högvakten rånad på automatvapen

Pinsamt var ordet.
Fick den här kommentaren skickad, och jag instämmer till stor del!

Detta var väl ändå droppen som får bägaren att rinna över! Högvakten rånad! Här lägger vi ner en ofattbar stor del av våra förbands arbetstid för att vakta Kungens slott och så räcker tydligen inte det. Vakten blir lurad. Trots vad en tidigare general sa om att "det sista vi lägger ner i Försvarsmakten är Högvakten" så är det hög tid nu. Sätt in proffs på denna monotona uppgift, dvs något vaktbolag och låt våra få förband utbilda och träna sig för den väpnade striden som är deras kärnverksamhet. Lägg ner den militära högvakten! Tomtefar

Pinsamt att inte en vakt, utan två vakter inte ens lyckas freda sig själv och/eller kamraten. Nu har vi förvisso inte speciellt mycket fakta i ärendet än så länge, men kan det kanske finnas brister i utbildning och övning även inom detta grundläggande område?

Frågan är om inte ett vaktbolag hade gjort ett bättre jobb som kommentaren här ovan säger, trots att det svider att behöva välja bort bevakning av kungahuset till förmån för kärnverksamhet. Men detta kommer nog trots allt aldrig hända. Om FM till slut skulle bestå av enbart en enda bataljon så kommer den troligtvis vara allokerad för högvakt.

Expressen
Aftonbladet
SvD
DN

GOD JUL

Önskar alla er läsare en riktigt

Samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen

Samordningen mellan resurserna och funktionerna hos Försvarsmakten och Kustbevakningen är för merparten av alla andra länder en sådan självklarhet att något annat vore otänkbart. Inom samtliga förutom två nationer runt Östersjön och västerhavet är Kustbevakningen en del av marinen. Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Danmark och Norge har sedan länge insett samordningsvinsterna med detta. Enbart Sverige och Tyskland har valt särlösningen med en fristående myndighet.

Mellan marinen och Kustbevakningen i Sverige skulle jag vilja påstå att det är fullständigt vattentäta skott. Samordningen är nästintill noll sånär som på några små detaljer rörande s.k. utbyte av sjölägesinformation. Men i själva verket handlar det egentligen knappt om något utbyte alls. Det hela handlar om att Försvarsmakten enkelriktat levererar sjölägesinformation till Kustbevakningen.

Många gånger har jag hört från personal vid de marina sjöbevakningscentralerna historier där SjöC gjort grovjobbet med efterforskningar vid t.e.x. oljeutsläpp, där man lyckats backa sjölägesbilden och spåra upp exakt vilket fartyg som passerat en viss position vid en viss tidpunkt och till och med kunnat namnge och ta fram fakta var aktuellt fartyg befinner sig nu. Informationen har sedan gått till KBV som gått ut i media och tagit åt sig äran av ett väl genomfört arbete.

I sak har det kanske ingen betydelse, men jag förstår frustrationen hos alla sjöbevakare som får uppleva detta gång på gång. För övrigt så kommer nog mycket troligt detta detektivarbete att nedgå avsevärt då man bara för några veckor sedan stängde ned ytterligare två marina sjöbevakningscentraler. I fallet Karlskrona så lämnar man dessutom ytterligare en fortifikatoriskt skyddad ledningsplats. Det är berget som tidigare samlokaliserades med Flygvapnets luftbevakningscentral S2, LFC Vargen i Torskors där den marina verksamheten nu avvecklas. Vad som händer med berget är oklart, men förhoppningsvis kanske en regional stab kan inrättas? Men sannolikt har man inga ambitioner att fortifikatoriskt skydda en sådan ledningsplats.
För den som hann se inslaget på TV4 play innan det plockades bort så kunde man också höra marinbaschefen, kmd Jan Thörnqvist bli citerad med att "Jag tror egentligen inte på detta".

Ett annan ljuspunkt i sopppan med de vattentäta skotten så är den samordning som skedde i samband med insatsen i Somalia där kustbevakningsflyget deltog under ett antal månader med ett flygplan.  I en artikel på Försvarsmaktens hemsida med rubriken "Ökat samarbete mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen" så har MI Anders Grenstad besökt Skavsta och diskuterat samarbetsformer inom områdena sjöövervakning utbildning och internationella insatser, små områden där man redan samverkar, så min undran är varför man nu flaggar upp just detta? Personligen tycker jag det är pinsamt att samverkanspunkterna år 2010 inte är fler. Detta mellan två myndigheter som sedan många år tillbaka t.o.m. ligger under samma departement.

Men mer borde definitivt kunna göras.

I budget för utgiftsområde 6  för 2011, "Försvar och samhällets krisberedskap" så avsätts ca 1 miljard kronor i ramanslaget för KBV verksamhet. En miljard som på samma sätt som Försvarsmaktens alla miljarder skulle kunna förvaltas mer optimalt genom samordning av resurser.

Något som tycks gått allmänheten och media helt förbi är en mycket intressant delrapport som i dagarna har levererats från statskontoret rörande just samordning mellan Försvarsmakten och Kustbevakningen. Rapporten benämns "Ökad sjöstödsamerkan". Inledningsvis så gläds man när man läser uppdraget från regeringen som lyder.

Uppdrag till Statskontoret att utreda och föreslå åtgärder för ökad resurseffektivitet inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2011 och en delrapport ska lämnas senast den 1 november 2010. Delrapporteringen sker genom föreliggande promemoria, Ökad sjöstödssamverkan?

Däremot blir man mycket förundrad och förvånad när man ser de avgränsningar som statskontoret fått. Man kan se en underton av förvåning även från statskontoret då man beskriver avgränsningarna i sammanfattningen.

På uppdrag av regeringen utreder Statskontoret möjligheter till ökad sam-verkan avseende stödfunktioner mellan i första hand sjöverkande myndigheter. Utgångspunkten är att söka identifiera områden där ökad samverkan kan leda till kostnadsreduceringar och rationaliseringsvinster. Utredningen avser primärt stödfunktionerna upphandling, underhåll och undervisning. I uppdragstexten anges uttryckligen att den operativa verksamheten hos myndigheterna inte omfattas av uppdraget.

Min uppfattning är att Kustbevakningen så snart som möjligt bör inarbetas inom marinen. Samordningsområden skulle kunna bli många.

Exempel inom logistikområdet skulle kunna vara basområden med kajer, materielhantering, reservdelar, upphandling av fartyg och system, administration, förråd mm.

Operativa fördelar skulle kunna uppnås genom ett totalt sett större fartygsbestånd där betydligt fler fartyg skulle vara till sjöss över tiden med olika uppgifter. FM skulle kunna nyttja Kustbevakningens flygplan på ett betydligt mer optimalt sätt inom ramen för FM uppgifter. Med en större analys av läget skulle många fler områden kunna belysas.

Med en sådan organisation skulle också Marinen kunna ta ett helhetsansvar för Svensk sjöräddning, något som exempelvis danska försvarsmakten har genom att JRCC är en del inom marinen.

Ledamöterna i försvarsutskottet Annicka Engblom och Karin Enström har skrivit en artikel om Kustbevakningen där det tydligt framgår att man vill satsa på Kustbevakningen i dess nuvarande form, och till och med öka resurserna till myndigheten. Detta i sig är ett sundhetstecken, men vore det inte bättre att få ännu mer pang för pengarna genom att göra Kustbevakningen till den del av marinen?

Läs även alla inlägg Wiseman och CI skrivit om Kustbevakningen.