18 februari 2014

Svensk ubåtsförmåga är hotad!



Sveriges framtida ubåtsförmåga är hotad. Inte idag, inte i morgon, men bortom 2020 ser det oerhört mörkt ut just nu. Försvarsminister Karin Enström som i dag besökte förbanden i Karlskrona och Karlskronavarvet hade inte några positiva besked att komma med, snarare tvärt om.


Men vi börjar med att backa bandet till 2010. Under två efter varandra följande torsdagar (kors i taket) sommaren 2010 fattade regeringen två mycket viktiga materielbeslut för den svenska ubåtsförmågans fortlevnad. Det första beslutet som togs den 24 juni gällde halvtidsmodifiering av ubåt typ Gotland. Regeringen fattade då beslut om modifiering och livstidsförlängning av två befintliga ubåtar av Gotlandsklass. Här man man ha synpunkter på varför man inte fattade beslut om att vidmakthålla alla tre ubåtarna i klassen. Mer om detta senare.

Efterföljande torsdag den 1 juli, bara dagarna innan Almedalsveckan skulle dra igång så tog regeringen tillfället i akt att fatta beslut om anskaffning av nästa generations ubåt som gått under arbetsnamnet A26. Beslutet omfattade två nybyggda ubåtar som ersättning för de två ubåtarna av Södermanlandsklassen. Ett viktigt kort för Sten Tolgfors att ta med sig som en ny regeringssatsning till den försvarspolitiska debatten i Visby.

I den ursprungliga projektplanen skulle de nya ubåtarna levereras till Försvarsmakten 2018-2019.

A26 skulle bli den mest moderna konventionella ubåten i världen. Det enda negativa i sammanhanget är att den inte skulle förberedas för att bära kryssningsrobotar, ett vapen som hade gett ubåtssystemet ytterligare en dimension och skapat en enorm tröskeleffekt trots få enheter. Det andra negativa är serielängden. Att bygga två ubåtar i en serie innebär ett orimligt högt enhetspris. Men som vanligt när det gäller allt som berör svenska Försvarsmakten så är det dyrt att vara fattig.


Men det blev aldrig någon produktionsstart. I Malmö har ingenjörerna länge jobbat med att projektera den nya ubåten, regeringen har fattat de avgörande beslutet avseende anskaffning, men ändå blev det ingen beställning.

År 1689 anlades marinens eget varv under namnet Karlskrona örlogsvarv och senare Marinverkstäderna där skeppsbyggnad pågick i Marinens egen regi fram till 1961 då delar av varvet togs över av staten och blev Karlskronavarvet AB. År 1989 gick man samman med Kockums AB och bytte även namn till det senare. 10 år senare, närmare bestämt 1999 blev Kockums ett dotterbolag till Tyska HDW och början till förfallet startade. Sedan 2005 ingår varvet i Thyssen Krupp Koncernen, och det är här problemen börjar.

Det hela bottnar i att FMV och varvets ägare, det tyska företaget Thyssen Krupp Marine Systems inte kan komma överens om priset på produkten. TKMS vill bygga ubåten på löpande räkning. FMV vill köpa ubåten till ett fast pris. Vem som helst kan räkna ut att lägga en beställning i 8 miljardersklassen på löpande räkning är ohållbart. Vad gör man då om projektet förbrukat hela den avsatta budgeten och ubåten enbart är halvfärdig? När det kommer till den punkten har jag full förståelse för att man hamnat i ett dödläge.

Men varför har man då hamnat i en sådan situation? Runt detta kan man bara spekulera. Men min övertygelse är att tyska ägaren TKMS köpte upp varvet av en enda anledning, att plocka bort den största konkurrenten när det kommer till ubåtskonstruktion från marknaden.  TKMS har under många  år producerat sina egna ubåtar i Tyskland. De mycket välkända ubåtstyperna 206, 212, 214, 216 osv. Varvet projekterar nu för den senaste ubåtstypen 218 som är en huvudsaklig konkurrent till svenska A26.

Detta blir alldeles uppenbart när man tittar i ägarens produktkatalog över vilka ubåtstyper man har att erbjuda marknaden. Här finns inte A26 upptagen trots att den finns inom koncernen. Ett tydligt tecken på att man inte vill sälja den svenska konstruktionen. Av den anledningen är min övertygelse att man av rent affärsmässiga orsaker inte vill att affären ska bli av. Sannolikt har ambitionen från de tyska ägarna redan från början varit att svensk ubåtskonstruktion ska försvinna.


Kommer man att lösa den nuvarande låsta situationen?

Min bedömning är att detta inte kommer att ske så länge TKMS är ägare av det svenska varvet. Det som jag tror kommer att krävas är att någon annan köper loss hela den svenska delen. Denna någon är SAAB. Detta kommer inte att låta sig göras utan att svenska staten går in och hjälper till. TKMS kommer nämligen inte att sälja varvet till ett kompispris. I synnerhet inte om ambitionen har varit att plocka bort en konkurrent från marknaden. Det finns obekräftade uppgifter som gör gällande att SAAB är intresserade av att gå in som ägare.

Inte nog med detta så har även det svenska ubåtssamarbetet med Singapore, som pågått sedan man köpte de svenska utrangerade Sjöormenubåtarna av Sverige, nått vägs ände. Under många år har Marinen utbildat ubåtsbesättningar, och Kockums har modifierat svenska ubåtar för försäljning. Ett projekt som gynnat svensk industri. Men nu har Singapore valt att köpa två ubåtar av typen 218SG från TKMS vilket sätter sista spiken i kistan för ett ubåtssamarbete med Sverige som pågått sedan 90-talet.

Jag tror tyvärr det ser mörkt ut för svensk ubåtsförmåga i framtiden. Om situationen ska kunna lösas måste det ske mycket snart och jag tror att räddningen kan vara en kombination av statliga åtgärder tillsammans med att SAAB köper upp varvet. Men det måste som sagt gå fort. Lämnar ingenjörerna företaget för andra jobb i syfte att se om sitt eget hus är det förmodligen kört.


Vad händer om A26 inte kan realiseras?

Ett alternativ är givetvis att Försvarsmakten upphandlar ubåtar från annan leverantör med ytterligare förseningar och sannolikt även fördyringar som en konsekvens. Då är det tyvärr så illa att om man ska köpa Europeiskt så är TKMS/HDW det enda rimliga alternativet. Men att köpa ubåtar från företaget som havererade hela A26 projektet är i min värld ett högst olämpligt alternativ.

Risken är uppenbart överhängande att Sveriges ubåtsförmåga kommer att se sitt slut bortom 2020 om inte situationen kan lösas. Nuvarande situation innebär att de tre ubåtarna av Gotlandsklass kan gå ytterligare cirka tio år. I liggande plan ska ubåtarna Halland och Gotland genomföra en planerad halvtidsmodifiering under perioden 2015-2017 där bland annat sonarsystemet på de båda ubåtarna ska omsättas till en beräknad kostnad runt 350 miljoner. HMS Uppland, den tredje ubåten i Gotlandsklassen skulle inte erhålla denna uppgradering, vilket i praktiken gör att hon successivt kommer att falla för åldersstrecket.

Blir det ingen beställning av A26 kommer det inte heller bli någon HTM av Gotlandsklassen. Det kan vi nog tyvärr vara helt säkra på. Detta innebär att vi inom kort endast står med tre ubåtar byggda under tidigt 90-tal som möjligen kan leva vidare ca 10 år till utan större åtgärder. Men vad händer sen? Risken är att detta innebär slutet för svensk ubåtsförmåga och ett rejält bakslag för Marinen. Något som vore en smärre katastrof för vår redan anorektiska försvarsförmåga!


I sammanhanget kan det vara intressant att berätta denna historia.

Ubåtsflottiljen samlade för något år sedan ubåtsmän för en informationsträff. En av programpunkterna var just A26. Både FM och FMV hade en samordnad presentation kring projektet för att uppdatera personalen runt projektets utformning, tänkt ubåt samt vägen framåt.

I sammanhanget deltog ett antal erkänt kunniga och mycket initierade tidigare flottiljchefer som där uttryckte sin oro för att detta projekt kanske inte blir av och manade projektet, såväl på Försvarsmaktens sida såväl som hos FMV att se till att man fick alla politiska beslut och underskrifter på alla tunga dokument som krävdes snarast så att inte projektet skulle stoppa upp. Man såg redan då en uppenbar risk att projektet inte skulle bli av om man inte agerade snabbt. De initierade uttryckte en uppenbar oro.

FMV projektledare uttryckte som svar på denna oro att "allt är lugnt, detta kommer att bli av, vi skall göra detta på rätt sätt, under ordnade och kontrollerade former. Alla beslut finns redan. Detta skall bli ett framgångsprojekt INTE en repris av Visbyprojektet…"

De som deltog vid mötet tyckte det var märkligt hur olika uppfattning det var mellan projektets personal (som kände/deklarerade att allt är i hamn) å ena sidan, och andra som oroade sig rejält. Det intressanta är att båda parterna är synnerligen insatta och dugliga män och kvinnor som alla vill ubåtsvapnets bästa. Likväl hade man en diametralt skild uppfattning i samma fråga.

Nu visade det sig tyvärr att de tidigare cheferna hade rätt när de oroande sig för projektet.

Hur detta ska sluta står skrivet i stjärnorna, och dessvärre så påverkar detta haveri även modifieringen av korvetter och vedettbåtar. Marinen har minst sagt stora problem framför sig. Att regeringen nu på allvar måste engagera sig torde vara uppenbart för alla parter. Från socialdemokratiskt håll har man tidigare uttryckt att stridsflyg- och undervattenssytem genom riksdagsbeslut borde klassas som nationella säkerhetsintressen. Frågan är om det kanske redan är för sent?

Låt oss nu hålla alla tummar som går för att detta löser sig till det bästa. Bakom allt detta finns även människor som riskerar att förlora sina jobb, något man också bör ägna en tanke.

Media: Ny teknik 1, 2, SvDSvD





WebRep
currentVote
noRating
noWeight

36 kommentarer:

  1. Skulle man inte kunna tänka sig ett japanskt samarbete för ovanlighetens skull? De kanske är ärligare och mer tillmötesgående än norrmän och tyskar som verkar sätta käppar i det mesta för oss nu för tiden.
    Japans Sōryū-klass delar ju framdrivning med oss då även de har Kockums Stirling AIP funktion på sina ubåtar. Dessutom verkar denna klass vara något för Australien som ny ersättare till Collins-klassen. Utöver detta verkar Sōryū-klassen kunna skjuta sjömålsrobot i form av Harpoon men det går kanske ändra till ett SAAB-derivat RBS-15 eller en modern kryssningsrobot?
    Varför stirrar vi i Sverige oss blinda på nordiska eller europeiska samarbetsprojekt när det finns VÄLDIGT stora kunskaper och resurser i Japan, Sydkorea, Indien eller Brasilien? Länder med stora försvar och budgetar därefter.
    Vi kunde kanske ta vårt nästa ytstridsfartyg från ett asiatiskt land som Sydkorea med sina stora varv och resurser?

    Think outside thé box....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, men det medför givetvis vissa andra konsekvenser.

      Radera
    2. Japans konstitution förbjuder försäljning av krigsmateriel men det var en bra ide

      Radera
    3. Får visst rätta mig själv, Japan har tummat lite på dem restriktiva exportreglerna så det är teretiskt möjligt till samarbete med Japan och sedan ha Kockums underleverantör

      Radera
  2. "Detta innebär att vi inom kort endast står med tre ubåtar byggda under tidigt 90-tal..."

    Obra, fast jämfört med läget i andra truppslag något av ett i-landsproblem.


    //Luftvärnet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det ju så att vi med ubåtssystem som utan adekvat livstidsförlängning faller för åldersstrecket kan innebära att systemet blir farligt och riskera livet på ubåtsbesättningarna. Där vill vi inte hamna.

      Jag förstår din poäng, men det är en jämförelse som inte kan göras på samma premisser.

      Radera
  3. Rätt. Härligt då att höra politiker som tycker att vi satsar för mycket pengar på inköp av materiel...


    //Luftvärnet

    SvaraRadera
  4. Men sittande regering beslutade ju för länge sedan att vi inte behöver någon försvarsindustri - eller i alla fall att vi inte ska ha någon officiell uppfattning om hur vi ska ha det med försvarsindustrin i Sverige

    2009 beslutade man ju att vi INTE skulle ha någon försvarsindustristrategi

    http://wisemanswisdoms.blogspot.se/2013/12/svenska-konsekvenser-av-gripen_22.html#comment-3545680861384470013

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Gustav

      Så regeringen gjorde alltså en "Skaraborgssatsning" på dåvarande försvarsindustristrategi...

      Radera
  5. Några saker jag tänker på som lösning men det finns några frågetecken.

    1. Vem äger rätten till ritningarna för A26, vad säger TKMS om man helt enkelt väljer att bygga A26 på ett annat varv? Har FMV rätt till ritningar (tveksamt)

    2. Går det att bygga en ubåt i Muskö? Visa i så fall Kock... hmm jag menar TKMS som har verksamhet i Muskö var dörren är och säg tack o hej till företaget och erbjud sedan dem anställda jobb på ett "nytt svensktägt varv"?

    3. Detta är inte första gången vi hamnar i klorna av det numera utländska militär industriella komplexet (Agusta Westland, BAE). Kanske dags för politikerna att tänka "old school", svenska företag bygger sakerna efter svenska behov och krav. Företag som kanske känner en vis stolthet av att kunna bidra(naivt jag vet men bra reklamslogan). Finns det möjlighet att köpa tillbaka delar av den svenska försvarsindustrin?

    SvaraRadera
    Svar
    1. 1. FMV äger designen.
      2. Nej. Dessutom ingår Muskö i TKMS. Ej säker på hur stora delar dock.
      3.Håller med.
      //Preston.

      Radera
    2. Vi spinner vidare i brainstormingen.

      1. Om FMV äger designen då kan den väl tekniskt sett byggas på ett annat varv och det betyder nödvändigtvis inte att det behöver vara i Sverige. Kallt tänkt med tanke på dem skickliga svenska arbetarna och ingenjörerna men vi förlorar inte ubåtsvapnet.

      2. Går det inte att och "tvångsköpa" tillbaka Muskö till marknadspris och hävda "rikets säkerhet". Jag vet att det var vanligt förr när det gäller privata landområden eller liknande när det handlade i nationens intressen. Man kan väl kalla utpressning för ett hot mot rikets säkerhet, sen måste vi väl bara mobilisera alla landets jurister vilka troligen är fler än alla våra kära GSS för att försvara beteendet men regeringen hade i alla fall vunnit tillbaka lite respekt!

      3. Då säger vi check på den.

      Radera
    3. 1. Så länge det finns ett svenskt ubåtsvarv är det tveklöst de som ska sköta bygget. Dels som industrstöd/protektionism, dels för att kockums lär besitta vissa kunskaper och tekniker som konkurrerande varv inte har och dels för att inte sprida rikets hemligheter till andra ubåtsbyggande aktörer. Då kan ju de sälja samma teknik till vilka de vill.

      2. Med anknytning till punkt två ovan så kan vi slänga in att Försvarsmakten genom Fortifikationsverket så sent som den 27 nov 2013 ansökte om expropriation av ett område i skärgården på västkusten.

      http://www.fortv.se/aktuellt/Aktuellt1/Ansokan-om-expropriation-inlamnad/

      Det skulle bara se väldigt dumt ut om staten tvångsinlöste varvsbyggnaderna som de sålde för 20 (?) år sedan.
      Det skulle medföra konsekvenser för förtroendet för svenska staten hos framförallt utländska företag.

      /Civil

      Radera
    4. 1. Självklart vill jag att ubåtarna ska byggas på svenskt varv, helst på Kockums som har byggt alla ubåtsvapnets fartyg sedan "19-frös ihjäl"(=länge), visserligen i Malmö men jag som Malmöit kan svälja stoltheten och låta båtarna byggas i Karlskrona. Men om vi står mellan valet att förlora jobb vid Kockums och förlora jobben och ubåtsvapnet då får man kanske tänka i banan "rädda det som räddas kan".

      2. Vi tänker på samma sak, läste det i någon dagstidning. Detta har gjorts flera gånger innan bland annat vid flygflottiljer då man gick över till jetplan. Då fick dem som bodde runt flottiljerna flytta pga bullerproblem. Men man kan ju hävda nationella intressen, rikets säkerhet eller bara för att jävlas säga: Hemligstämplat! Hehe.

      Sist men inte minst tror jag det såg ännu dummare ut när regeringen sålde världens mest unika underhållsbas än att dem tar sitt sunda förnuft till fånga och köper tillbaka det. Och konsekvensen av det hoppas jag blir klart och tydligt: Militär Industriella Komplexet spelar efter svenska folkets regler! Tror faktiskt att dem utländska företaget/ens minne snabbt försvinner om staten viftar med checkboken, annars finns det alltid något annat företag som vill göra business ;)

      Radera
    5. 1. Intressant tanke... Låter oss se vad som händer.
      2. Kockums hyr bara delar av Muskö. Kontraktet kan sägas upp.

      Slutligen: Ubåtar är jämte flyget vårt absolut viktigaste skydd mot angripare från öster. Det vet politikerna om. Trots många egendomliga ickebeslut från regeringen är jag helt övertygad om att detta får ett lyckligt slut.

      Radera
    6. 1. Verkar som regeringen lyssnade på vad jag sa! Fast jag undrar hur SAAB ska kunna bygga A26, känner inte till några skeppsvarv som har möjlighet att bygga ubåtar i Sverige utan att kostnaden eskalerar kraftigt. Lämnar då utlandet och då är frågan vilket land som vill och bör?

      Sen är den stora frågan om framtiden, om detta nu är spiken i kistan för Kockums eller om SAAB helt enkelt köper upp verksamheten?

      2. Hur det är på Muskö är den stora frågan, jag trodde dem hyrde in sig men sedan kom uppgifter att dem har köpt delar av området så hur den frågan ser ut lämnar jag nu till folk som är mer insatta i frågan. Vad händer med Muskö?

      Radera
    7. http://www.svd.se/naringsliv/branscher/industri-och-fordon/sverige-tar-tillbaka-ubatarna_3376942.svd

      Var ska produktionen ske? Men det finns andra lösningar som att bygga ubåtarna på Muskö(?!) eller vid försvarets anläggning i Karlskrona.

      Ni hörde det från mig först :D

      Radera
    8. Jag har själv jobbat på Muskö, för kockums, eller TKMS AB som det nu heter.
      Man hyr alltså en del av berget, och man är ca 70 man från kockums, Kontraktet går även ut om ett/två år, och yrkesverksamt om man förlänger då hyran är VÄLDIGT hög och man förlorar allt mer underhåll till Stockholmsvarvet. Ledningen uttryckte sig "Sen om två år ska vi förhandla om kontraktet på berget, vad som kommer hända får vi se"

      Möjlighet att bygga ubåt? Ja varför inte, men dock saknas kunnig personal i detta just på Muskö. Skulle krävas att folk från karlskrona skulle flyttas upp hit. Vilket självklart inte är omöjligt, men med ledningen i Karlskrona och ingenjörerna i Malmö samt "Muskö vs Karlskrona", då man inte gillar varandra särskilt mycket av någon märklig anledning, kanske gör det hela lite svårare haha.

      Radera
  6. En bra och initierat inlägg. Noterar att du har en betydligt högre prisuppskattning än vad som fanns i en artikel i Ny Teknik, 2010 - cirka den dubbla. För den summan du anger är jag övertygad att Kockums kan bygga båtarna och att TKMS hade godkänt det. Jag befarar att Ny Teknik är närmre sanningen. Och oaktat att TKMS vill bli av med Kockums så kan man faktiskt motivera sin ståndpunkt - vägra fast pris, på företagsekonomiska grunder eftersom man efter ca 15 år vet hur projekten drivs och till vilken kostnad på Kockums. Se bara på Visby-uppgörelsen.
    Bland Kockums problem är ju att man i Karlskrona inte byggt en hel ubåt sedan 70-talet. För- och akterskepp har gjorts under 80- och 90-talet, resten gjordes på Kockums i Malmö, vars produktion lades ner 1996. Man har dock delat 4 ubåtar, förlängt och sammanfogat dem igen. Avsaknad av byggerfarenhet måste anse vara en risk dock. Jämför gärna med Astute-klassen in England (dock annan prisklass på enorma förseningar och kostnadsökningar).
    SAAB finns säkert med på ett hörn i diskussionerna, vilket är bekräftat av VDn för en tid sedan. Något som tycks peka på substansen i detta är att i princip alla större projekt har avstannat. Man kan tänka sig att SAAB vill ha rätt långtgående garantier för att ta över Kockums. Det fanns ju en anledning till att man sålde av det en gång i tiden. Finns säker anledning till att SAAB tvekar: 1. från att ha varit utpekad CMS-leverantör till A26 blev man utsparkad och Kongsberg kom in istället, 2. man vill nog avvakta Schweiz folkomröstning om JAS39E innan man investerar i Kockums. Namnbytet av Kockums förra sommaren pekar ju inte på en ägare som vill sälja direkt.

    Nog raljerat. Tack för en mycket bra blogg. //Preston

    SvaraRadera
    Svar
    1. Problemet som jag ser det är att kostnaden till att idag ta fram moderna och i framtiden gångbara krigsprodukter är så skyhöga att det i sin tur nästan kräver att man har köpare redan innan tillverkningen. I dagsläget har vi dessvärre råkat i klorna på en slags miljöpartmässig syn på att exportera krigsmateriel vilket i sin tur slår undan benen på svensk industri i stort, i vart fall om vi vill ha kvar kvalificerad kunskap i landet rörande industriprojekt i stort. Men om man hsr den synen att landet som sådant skall leva på att exportera dalahästar och ABBA musik får vi tyvärr rätta mun efter massäcken. Tyvärr skulle jag vilja tillägga. Men vad skall man göra, i rådande debattklimat där Sverige med vår eminente Carl Bildt i spetsen försöker spela gubben perfekt och världsmästare i godhet så är läget minst sagt låst. Att ett par hundra ingenjörer på Kokums får gå är en droppe i havet för våra politiker.

      Radera
  7. Det är bra att gammelmedia tar upp arbetsfrågan och sätter tryck på politikerna. Det är det enda som kan få politiker i gammelpartierna att tänka om.

    Jag vill också säga att den enda anledningen till att JAS är så prioriterat industri- och arbetsmarknadspolitiskt idag är att projektet och försäljningen av JAS vilar på en socialdemokratisk föregångares axlar trots att han har avgått. Det är alltså för att den nuvarande regeringen och regeringsledarna inte har några statsmannaegenskaper som de har ärvt inställningen till JAS-politiken och driver endast den i gamla banor. Det är även anledningen till att inga nya medel tillförs till försvaret. We are fucked! (Om inte SD vinner valet.)

    Roger Klang

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr ligger det mycket i vad du säger Roger, även om jag inte i detalj är insatt i vad SD har för idéer rörande försvaret. Sämre än nuvarande regeringen kan det dock knappast bli.

      Radera
  8. När det till slut kommer till en punkt då det hamnar på politikernas bord och det handlar om arbetstillfällen så brukar Sverige hamna relativt långt ned på listan. Att TKMS inte har något större intresse i att sälja A26 är nog tyvärr inte någon att höja på ögonbrynen över. Betänk dragkampen som var mellan Opel och SAAB för några år sedan och den som är på väg att börja mellan MAN och Scania. Tyskarna är bättre om oss på att flytta hem verksamhet. Det kommer ovillkorligen att bli en utarmning av kunskapen i Sverige om detta får fortsätta.
    En fråga är också hur köpeavtalet såg ut när Kockums såldes. Förband sig någon att placera några ordrar hos Kockums? I en så stor affär som det är att sälja en så viktigt verksamhet så borde det finnas ett gediget kontraktsarbete.

    //Båtchefen

    SvaraRadera
  9. Jamen, för Guds skull.

    Sluta diskutera pengar, jobb och arbetstillfällen.

    Diskutera regleringsbrevet, vad det innebär och vad ett försvar är till för.

    Cirkelresonemanget man hållit på med i årtionden har inte för något framåt.
    Magnus Christiansson var den ende som tog upp kärnfrågan på Folk och Försvar.

    SvaraRadera
  10. Finns det inget incitament att detta hot mot det svenska ubåtsvapnet också kan leda till att Marinens musikkår hotas?
    Kan tänka mig att en sådan koppling skulle få fart på politikerna.

    Fast vi får väl sätta vårt hopp till alla generaler och amiraler som syns i debatten istället...eller?


    //Delfinen

    SvaraRadera
  11. 2010 sålde ThyssenKrupp Marine Systems 3/4 av Hellenic Shipyards S.A. till Abu Dhabi Mar (UAE). Kanske en lösning för Kockums?

    SAAB och Volvo till Kina, Scania till Tyskland och Kockums till UAE. Såvitt övertecknad vet så är dock dalahästfabrikationen fortfarande i svensk ägo. Mitt arma fosterland. Man kan få krupp för mindre.

    För en gångs skull förefaller inte de Nya moderaterna ligga bakom. Det gör att detta materielärenden skiljer sig från övriga materielärenden. Det går åt H alldeles utan moderathjälp. Man kan få krupp för mindre.

    SvaraRadera
  12. Ny ubåt ja,,,,men kryssningsrobotar är bortkastade ekonomiska medel precis som med LV robotar till korvetterna. Säkerställ först de grundläggande förmågorna innan överkapaciteten läggs på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Suck, kom igen nu. Dem som skriver här behöver inte vara några Einsteins eller militär experter men lite koll på läget bör man ha.

      Läs Roger Klang 19 februari 2014 23:25, och gå sedan in och läs på!

      Nu vet jag inte om det faller under personangrepp eftersom personen är "Anonym", så fall får det plockas bort.

      Radera
  13. Jag förmodar att HMS Jägaren med sin enkla konstruktion och förflutet som prototyp, kan genomföra sin halvtidsmodifiering på vilken välsorterad marina som helst och inte behöver belasta något utlandsägt varv?
    Känner mig trygg i denna villfarelse?!

    Noterar samtidigt att ett visst intresse för att kunna försvara framsidan av landet och dess livsviktiga hamnar seglat upp på både media och en del politikers bord!

    Om bara besättningen är på plats, kanonen är väl fastskruvad, väder och vind inte är för besvärligt så kan ni lita på att Jägaren kommer att stå för ett hårt motstånd. Detta givet att båten hinner fram innan fredsförhandlingarna är slutförda!

    SUCK!

    Teaterdirektören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Direktören,

      Vapensystem skall svara mot de uppgifter systemet är avsett att lösa. Så är fallet med Jägaren. Bössan är till för att ha möjlighet att skjuta prejskott, och om detta inte hjälper, avge verkanseld. Den gamla damen är just gammal. I övrigt svarar hon mot ställd uppgift. Nu planerar? man att bygga om två korvetter, lyfta iland de kvalificerade vapensystemen men behålla åtminstone en kanon, d.v.s. två lite större Jägare med samma uppgift och samma bestyckning.

      Lite av problemet i dagsläget är att äldre och mindre kvalificerade örlogsfartyg avvecklats i alla örlogsflottor värda namnet. Konsekvensen har blivit att man i Indiska oceanen jagar fiskebåtar av trä med på tok för överkvalificerade fartyg. Avancerade ledningssystem, luftförsvar, sjörobotsystem, ubj-förmåga, stora besättningar utan uppgifter m.m. mot trashankar i små farkoster utan annat än handburen beväpning. Denna "overkill-kapacitet gäller alla. USA, EU, Kina, Indien, ja kort sagt alla. Några lite mer sjövärdiga Jägare hade löst uppgiften.

      Man ger inte bevakningsuppgifter till elitförband i armén av samma skäl, vilket inte innebär att man inte skall ha förband som löser även denna uppgift.

      Radera
    2. Det verkliga problemet är väl att HMS Jägaren enligt plan skall skrotas om ett eller två år?
      Som det ser ut nu lär väl ingenting komma istället.

      Stor möda och mycket pengar har lags ner på att styra om delar av vårt försvar till att kunna slåss mot delvis beväpnade bönder i tredje världen. De marina delarna skall nog vara tacksamma att den ivern inte riktigt fått fäste i planeringen av fartygens utseende.

      Nu kan jag hålla med dig om att livgardet inte kan kallas för ett elitförband, men jag tror inte man kan ersätta en "gardessoldat" i högvakten med två nyligen höftopererade, lite överåriga, halvt avrustade stabsråttor från valfri stab?
      Någon från gardet får gärna rätta mig!

      Kan vi inte hålla oljehamnarna på västkusten fria från minor, beväpnade fartyg över och under ytan, flygfarkoster och andra onda ting är det fråga om dagar innan vi får lita till häst och vagn på land och till sjöss får den svenska marinens Skonertdivision rycka ut.

      Jag ser just nu inga elitförband eller några andra som har den övergripande och tunga uppgiften?

      Givetvis skulle jag påpekat att det, precis som i denna kommentar, fanns spår av ironi i texten.

      Elitförbanden inom bevakning heter väl Hemvärnet inom armen?

      Teaterdirektören.

      P:S Längs framsidan av landet finns det ett ganska stort antal segelfartyg kvar med den bestyckade (tio kanoner) ostindiefararen Götheborg (sjösatt 2003) i spetsen. Hon är dessutom förberedd för att, som originalet kunna bära trettio kanoner av olika storlekar, både tre- och sexpundare som försvar mot pirater och andra anfallande skepp. Något för kommande krigsplanering?

      Radera
  14. @Anonym 22:51:

    Hur kan LV-robotar till korvetterna vara överkapacitet? Förklara gärna det utan att tappa ansiktet! Sist jag kollade så fanns det något som hette attackflyg och attackhelikoptrar.

    Roger Klang

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dessutom tenderar en eventuell fiendes ytstridsfartyg bära sjömålsrobotar vilka attackar från luften. Är det dessutom moderna sjömålsrobotar så tenderar dessa också ha förmåga till samordnad attack med flera robotar från flera håll i syfte att försvåra självförsvaret. Har man då enbart en enda kanon att ta till för självförsvar när flera sjömålsrobotar är på ingående samtidigt så ligger man inte alltför bra till.

      Radera
  15. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/fmv-avbryter-ubatsforhandling_3312594.svd

    SvaraRadera
  16. Nogot som verkligen känns saknas på dessa ubåtar fler torpedtuber alternativt VLS och sjömåls/kryssningsrobot.

    Tänk om en angripare behövde oroa sig för att när som helst en svens ubåt skulle sticka uipp masten på en oväntad plats hämta in omvärldsläget via Datalänk och avfyra ett antal robotar från stort avstånd!


    SvaraRadera
  17. Ubåtsmotor målet vid Kockumsräd:

    http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=9820562

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna