24 januari 2015

Ubåtar och försvarsanslag



Fredag jämna veckor innebär att jag skriver i Svenska Dagbladet. Från och med i dag skriver jag även i BLT var sjätte vecka, vilket är nog så viktigt eftersom långt ifrån alla läser de rikstäckande tidningarna. Försvarsdebatten måste föras på bred front och jag hoppas kunna bidraga till den på detta sätt.

I Svenska Dagbladet valde jag att skriva om ubåtsfrågan. Den känns mer angelägen än någonsin att belysa. Att främmande makt kränker våra vatten tas inte på på det allvar som situationen kräver. I oktober när Försvarsmakten genomförde Operation Örnen i Stockholms skärgård så var det en världsnyhet. Rapporteringen fick omåttliga propotioner där media förvisso gick långt över gränsen för vad som är ok, vilket är något jag kommer att avhandla i ett framtida inlägg.

Men nu verkar nyhetsvärdet plötsligt vara mindre, och det känns nu som att frågan inte tycks tas på samma allvar. Att hitta balans i rapporteringen verkar vara en utopi.

Men vari ligger då allvaret? Betänk att någon faktiskt genomför operationer långt inne i vår skärgård. Föreställ dig att det åkte runt främmande örlogsfartyg i vår skärgård, eller att det flög attackflygplan från främmande makt över Stockholms stad. Det här är samma sak, men skillnaden är att det till huvuddelen sker dolt. Det här är givetvis extremt allvarligt och ett problem som måste hanteras.

I min artikel i SvD nämnde jag ubåtsjaktstudien som pågått sedan 2013. Att genomföra studier inom Försvarsmakten är viktigt av flera skäl. Dels ger den en god bild på vår nuvarande förmåga, och dels ges möjlighet att analysera de framtida behoven och var insatserna måste sättas in för att öka förmågan. Studien är av naturliga skäl sekretessbelagd och jag hade när jag skrev artikeln i SvD enbart tagit del av en öppen redovisningi samband med KÖMS sammanträde i måndags. Men den gav ändå en god fingervisning åt vilket håll resultatet pekade. Men det var å andra sidan ingen överraskning eftersom det mesta är avvecklat. Senare i veckan genomfördes de årliga Marinstridsdagarna i Karlskrona där andra intressanta föreläsningar i ämnet ubåtsjakt genomfördes.

Den alltid lika entusiasmerande Christian Allerman föreläste som vanligt om Ryssland. Alltid lika viktigt och därmed även mycket uppskattat. Den här gången fokuserade han en del på Spetznazförbandet norrom  Baltijsk i Kaliningradenklaven, d.v.s. 561. OMRP där det konstaterats att man opererat med miniubåtssystemen Triton-1 och Triton-2. Möjligen opererar man i dag med den nyare Triton NN. Huruvida det finns andra farkoster och miniubåtar ska man nog låta vara osagt.

Kommendören av första graden, Nils-Ove Jansson som skrivit den nyutgivna boken "Omöjlig Ubåt" var också på plats och föreläste i ämnet. Han berättade om att det tidigare har förekommit flera kränkningar av Stockholms inre vatten, d.v.s. innanför förträngningen Oxdjupet. Hans åsikt var dessutom även att det var fullständigt riskfritt att uppträda på detta sätt, något jag dock inte håller med om fullt ut. Givetvis finns det en risk med att uppträda i ett område med bara en enda väg in och ut även om ubåtsskyddskompaniet i Vaxholm är avvecklat sedan länge och Marinens resurser är begränsade jämfört med vad som fanns på 80- och 90-talet.

Kopplat till ubåtshotet och vår egen ubåtsjaktkapacitet som noggrant monterats ned bit för bit så kommer det givetvis att krävas en stor summa pengar för att bygga upp den igen. Intressant är det då att Försvarsmakten i dag inlämnar sitt kompletterande underlag som är ett svar på ett antal frågor ställda av regeringen. Svaren är kopplade till ekonomin och vad den omtalade "basplattan" kommer att kosta. Svaret blev 4 miljarder.

I skrivande stund har jag inte tillgång till försvarsdepartementets frågeställning varför det blir svårt att analysera svaren i detalj. Vad vi kan konstaterar är att prognosen rörande behoven tycks ha reducerats. Tidigare har Försvarsmaktens, men även FOI analyser pekat på att behovet för att kunna slutföra den politiska beställningen från 2009 är 5 miljarder (4-6 enligt FOI). Nu pratas det stället om basplattor och förmågeökning i fem steg till en kostnad av fyra miljarder.

Man skriver i termerna av att detta kommer att öka försvarsförmågan. Min bedömning är att det istället handlar om att åstadkomma det som alla tror redan finns. Man skulle kunna likna det med att gå från minus till noll (där noll ansätts som beställd nivå i beslutet från 2009). Att omsätta befintlig materiel på grund av "end of life" alternativ att förnya det som är gammalt ökar inte förmågan, det innebär istället att förmågor vidmakthålls, vilket är något helt annat. Att fylla upp befintliga förband med personal är extremt viktigt, men det innebär i bästa fall att den förmåga som redan förväntas finnas kan förverkligas. Nya Moderaternas försvarspolitiker talade gärna om att försvaret före Alliansens försvarsreform enbart var "pappersförband". Som jag ser det handlar basplattan till stor del om att förvandla IO14 från just pappersförband till riktiga förband.

Men nu är verkligheten sådan att händelser och uttalanden som "en-veckasförsvaret, ryska påsken, Krim och ökad rysk aktivitet ställer högre krav än att beslutet från 2009, d.v.s. IO14 slutförs. Det krävs mer än att bara gå från minus till noll. Försvarsförmågan måste stärkas och då handlar det om att gå från noll till plus.

Det var bland annat detta som jag avhandlade på BLT ledarsida i min krönika - Omvärlden bryr sig inte om politiskt prat. Det krävs således betydligt mer än 5 miljarder om året för den faktiska förmågeökningen. Omvärlden väntar inte heller på att de politiska kvarnarna ska mala klart i det vanliga långsamma tempot.

Men för att avsluta där jag började, d.v.s. med ubåtsjaktförmågan, så är den givetvis också kopplad till försvarsanslaget och nödvändiga ökningar. I Försvarsmaktens underlag där kostnaden för steg ett till fem ansätts till 4 miljarder antyddes det i korta ordalag om ökad ubåtsjaktförmåga.

Vidare föreslås resurser till kvalificerade ytfartyg, liksom till verkanssystem för utökad sjöoperativ förmåga, där ubåtsjakt utgör en del.

Dessvärre så finns det en risk att det enbart är omsättning av RBS-15 och Torped 45där den sistnämnda komponenten har bärighet mot just ubåtsjaktförmågan. men båda komponenterna är omsättningsprojekt som redan ligger i materielplanen och har så gjort länge. Med andra ord vidmakthållande av förmågor. Tittar man vidare så kan jag konstatera att ytstridsfartyg också nämns. Men här ser det inte ljust ut.

Vi föreslår att den operativa förmågan primärt ska höjas genom de fem stegen. Därefter bör, om resurserna räcker, ytterligare materiel som fler stridsflygplan och ubåtar anskaffas enligt Försvarsberedningens förslag, säger generaldirektör Peter Sandwall. 
Försvarsberedningen föreslog bland annat anskaffning av ytterligare tio stycken JAS 39E, ett långräckviddigt robotsystem för precisionsbekämpning av markmål, fyra nya taktiska transportflygplan, en utökning av antalet ubåtar till fem, utökade åtgärder mot korvett typ Gävle, ett kustrobotsystem samt nytt bataljonsartilleri. Försvarsmakten bedömer merkostnaden för dessa åtgärder till cirka 15 miljarder kronor och de utfaller i huvudsak i perioden från 2020.

Modifiering av korvetterna Gävle och Sundsvall i enlighet med ursprungsplanen ligger således utanför den omtalade "basplattan" som kostar 4 miljarder. Läser man mellan raderna i Försvarsmaktens decemberunderlag så fokuseras åtgärderna på att hålla fartygen vid liv. HMS Gävle är sedan länge tyvärr avrustad i väntan på den planerade omfattande modifieringen. Nu tycks det enbart handla om att med hjärtstartare försöka få igång henne och att hålla systerfartyget Sundsvall vid liv med mindre materielåtgärder. Några marina förmågeökningar är det med andra ord inte tal om.

Försvarsmakten avser i närtid genomföra remodifiering av två korvetter av typ Göteborg för att medge tillgänglighet några år in på 2020-talet. Korvetterna benämns därefter korvett typ Gävle. Att i närtid modifiera och livstidsförlänga korvetterna för att medge tillgänglighet efter 2030 har inom givna ekonomiska ramar operativt prioriterats lägre än andra systemförändringar.

I dag ligger försvarsanslaget på 1,15% som andel av BNP. När Fredrik Reinfeldt och Alliansregeringen tillträdde 2006 låg försvarsanslaget på 1,5% som andel av BNP. Det har således reducerats med hela 0,35 procentenheter sedan dess. Skulle dagens besked om siffran 4 miljarder infrias så skulle vi återigen nå strax över 1,2%.

För att återgå till nivån från 2006, d.v.s 1,5% av BNP så skulle det krävas en ökning på 12 miljarder. Ska vi nå upp till den eftersträvade "NATO-nivån" 2% så krävs det en ökning på 32 miljarder. Så långt ifrån verkligheten befinner vi oss idag.

14 kommentarer:

  1. Tack för bra artikel.

    SvaraRadera
  2. I dag ligger försvarsanslaget på 1,15% som andel av BNP. När Fredrik Reinfeldt och Alliansregeringen tillträdde 2006 låg försvarsanslaget på 1,5% som andel av BNP. Det har således reducerats med hela 0,35 procentenheter eller drygt 23 % sedan dess.

    Man förstår självklart vad som menas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Räntan på statsskulden tynger i accelererande omfattning. Nollränta administrerad för att kompensera i korta perspektivet.

      Radera
  3. Dyster läsning. HTM på korvett typ Gävle skulle ursprungligen ha genomförts nån gång 2007-08. Om den inte genomförs nu de närmaste åren så tror jag tyvärr att det är kört, och att fartygen kommer att utgå omkring 2020 utan HTM. Modifiering av korvett typ Stockholm till vedettbåt måste väl ändå ingå i basplattan?

    SvaraRadera
  4. Jag förvånas över försvarets låga tonläge i sina rapporter med tanke på vilket omvärldsläge vi har idag. Både försvarsmakten och politikerna har upprepat vid flera tillfällen att inget direkt hot mot Sverige föreligger som att det vore ett viktigt argument för någonting idag. Vi kan ju lika gärna bli indragna på allvar i krig inom några månader om Ryssland startar operationer mot Baltikum. Med Putins brinnande sovjetdrömmar och störtdykande ekonomi kan vad som helst hända. Så vem kan lova att de vet vad som kommer att ske ens i år. Försvaret är näst intill avvecklat om man ser till förmåga att hantera kvalificerade fiender och försvaret av Sverige. Som det verkar föreslår Försvarsmakten stilla utan kommentarer åtgärder för att organisationen ska kunna fungera med det som redan finns. Det är som om de alla låtsas att vi är på samma nivå som våra grannländer och att det räcker med smärre justeringar. Om fi kommer får vi väl kliva upp på hästen, dra sabeln och storma. Hoppas han inte har stridsvagnar.

    SvaraRadera
  5. Alliansens neddragningar är anmärkningsvärt. Någon framförhållning verkar helt saknas, dels från politiker och märkligt nog även från ÖB/Försvarsmakten.
    Artiklar idag talar om flera ubåtar som kränkte Svenskt territorium. Enligt experter tyder det på krigsförberedelser. Jag skulle även tänka en slags räddningsoperation med ubåtar, då kan även uppgiften om en nödsändning bli en bit i puzzlet.
    Från September 2014 till mars 2015 för att analysera, ger ju inte intryck av ett system som skall hantera realtidshändelser, utan här har man ett slags batch-bearbetnings-system. Dags att datorisera sensorer och bearbetningen med modern teknik?

    SvaraRadera
  6. Anslagsproblematiken har en direkt koppling till dysfunktionen i finanssystemet: Dags att ta tag i grundproblemet.
    http://positivapengar.weebly.com/

    SvaraRadera
  7. Med tanke på att regeringen vägrar NATO så borde en lägstanivå på försvarsanslagen åtminstone ligga på 2% av BNP. Frågan är om det största problemet idag är att skaka fram pengar eller få något vettigt ur FM då dagens anorektiska org inte utan svårigheter kan utökas drastiskt. Våra politiker har allt för länge levt bland rosa moln, det är dags att visa verklig handlingskraft nu!

    SvaraRadera
  8. En sak som jag undrat över är vilka ubåtstyper Ryssland förfogar över som kan ta sig in i våra inre vatten (om det nu är dom vill säga)?

    SvaraRadera
  9. Höjda anslag kan glömmas, statsbudgeten har utgiftstak, och ekonomiministeriet har redan ordentliga problem , signifikant ökade utgifter för migration (med påföljande utanförskap och arbetslöshet jämte ekonomiskt bistra tider i Europa. Alliansen gick ut med en skuggbudget (för att glänsa) närmaste fyra åren, som sas var finansens "egen" Skuggbudgeten, den fullständiga låg tidigare öppen på bl.a. moderaternas hemsida, tror den är borta nu....

    siffror, se nästa post

    Tar inte med utgifterna för pensioner, omdöpt till Riksgäldens utlåning, då pensionspengarna egentligen inte finns, utan mer är en slags förhoppning.

    Cornus inlägg om vad en betaljon är, är mer briljant än man anar, då den visar på den nya tidens ekonomi, dvs inflation, med hjälp av ord. Om en Brigad blir en bataljon, och en bataljon blir ett kompani, och ett kompani består av förhoppningsfullt anställda soldater 2022, så kan väl vem som helst bli politiker, det verkar buslätt, en meter blir en centimeter, om PR-politiken nu ska styra.

    Stalltipset är att budgeten inte går ihop, och att nya M av taktiska skäl inte ändrar på migrationen, eftersom detta är medlet för att komma åt regeringen 2018, eftersom SD går som en raket, och därmed gäller "största blocket" såvitt nu inte fler väljare skärskådar den "nya" med politiken. S.W


    SvaraRadera
  10. Fortsätter det bli mer pengar till privat och mindre till staten så kommer det bli tunt med militär även i framtiden.
    Företag och privatpersoner får inte köpa vapen.
    Miljardärerna växer i klasar och det blir svårare och svårare att hålla sociala system och försvar i schack.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Stora delar är ju privata redan. De mer kända exemplen är Blackwater, academi etc. Tyngdpunkten flyttas från offentligt våldsmonopol till privata intressenter med olika anledningar till privatarmeer.

      Radera
  11. Det finns bara ett sätt att konstruktivt komma vidare. Bryt ut de stora investeringarna i ubåtar, flyg, robotar, helikoptrar etc. ur försvarsbudgeten. Låna till dessa nu när det är billigt. Svenska 5-åriga statsobligationer som exempel betalar 0,1% ränta. Att få förmågelyft genom ökningar av försvarsanslaget utöver de 4 miljarder som nu diskuteras är knappast realistiskt, tillskottet kan möjligen bli marginellt. PT

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym Helt rätt! Det är så vi skulle gjort i den privata sfären. Detta skulle också vara den bästa återinvesteringen i AB Sverige, eftersom det skulle stärka vår förmåga att fortsatt få vara AB Sverige. Hoppas det finns någon inom finans/försvar, som läser ditt förslag.

      Radera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna