20 juni 2011

Ännu ett bakslag för Visbyprojektet - men även en hel del positivt!



För att börja med de positiva delarna i detta inlägg så kan vi i dag ge lite information från dagens personalsamling   med MI, konteramiral Jan Thörnqvist och C Prod Marin, flottiljamiral Jonas Haggren.

Herrarna amiraler ville förmedla marinens målbild, vilket de gjorde på ett mycket bra sätt. Detta är något som vi saknat under en längre tid, åtminstone om man vill se en konkret och tydlig målbild med tillhörande handlingsplan för vägen framåt. Fluffiga visioner som stannar på power point presentationen har nog de flesta fått nog av. Nu är det något helt annat som presenteras.

För att ge några bra exempel på att marinen nu gör ett tydligt vägval så är detta mycket glädjande:
- Insatser mot en högteknologisk motståndare skall vara dimensionerande för marinen
- Vidmakthållande och utveckling av förmåga till väpnad strid har högsta prioritet
Till dessa rader kommenterade MI att det inte är för att kunna bekämpa piraten i ex. Adenviken vi skall öva våra förband mot. Marinen skall inriktas, och övas för att kunna möta den högteknologiska motståndaren. Kan vi detta, så kan vi som bonus också hantera piraten den dag vi anmodas att göra detta.

MI poängterade dock att vi inte är där nu, det handlar m.a.o om ett återtagande av förmåga och kompetens avseende väpnad strid (egentligen helt osannolikt att vi har hamnat i den sitsen). För att komma dit så har man också gjort prioriteringar avseende övningar, vilket är glädjande att se. Även det nationella perspektivet som huvudsakligt fokusområde poängterades, med möjlighet att genomföra temporära insatser utomlands då det för marinen finns lämpliga insatser.

För amfibiesystemets del så är den fortsatta inriktningen - precis som riksdag beslutat om - att innehålla både mark- och sjöoperativ förmåga. En tydlig nationell inriktning för amfibieförbanden är att en huvuduppgift är skydd av marina baser och infrastruktur.

En annan positiv nyhet är att det äntligen kommer att startas en MARINBLOGG i likhet med den nu så väl fungerande flygvapenbloggen. Start beräknas ske någon gång i augusti.


För att lämna allt det positiva, och tydliga i inriktningen av marinen så kommer sedan ytterligare ett stort bakslag för Visbysystemet. Det visar sig nu att endast två av de fem byggda Visbykorvetterna kommer att erhålla kapacitet att ta ombord helikopter. Det är enligt uppgift helt och hållet en kostnadsfråga, och i samband med ombyggnad till "version 5" så räckte pengarna endast till att utrusta två fartyg som "flygplats" med allt vad detta innebär.

Detta ser jag som en mindre skandal i sammanhanget Visbyprojektet, då det är just kombinationen fartyg - helikopter som är det vinnande konceptet. För att backa och titta på den tydliga målbilden väpnad strid mot en högteknologisk fiende så rimmar detta inte alls. Sjöoperativ helikopter (som jag behandlat ingående i flertalet tidigare inlägg 1 2 3) är idag en förutsättning för att kunna verka optimalt med vapensystem. OTHT - over the horizon targeting med hjälp av hkp är för robotsystem med en räckvidd över 200km en absolut nödvändighet. På samma sätt ger helikoptern en helt annan effekt vid insats i form av spaning och oskadliggörande av den primitiva motståndaren (läs piraten i Adenviken motsv).

Hur det kunde bli så här vore mycket intressant att få veta. Frågan är också om den politiska nivån är informerad, och vad anser då framförallt våra engagerade försvarspolitiker som ex. Allan Widman och Annicka Engblom om detta?

Är det pga av att andra nya materielprojekt (ex. Hkp-16) med kort varsel tryckts in i den redan hårt pressade materielplanen, eller beror det på fördyrade omkostnader pga svåra teknologiska och dyra lösningar inom ramen för befintligt projektet som ställt till detta? På dessa frågor hoppas vi att svar kommer inom kort.

För ett lite annat perspektiv på helikopter ombord Visbykorvetter kan jag rekkomendera att läsa chefsingenjörens tidigare inlägg rörande just detta.

7 kommentarer:

  1. Gustav Wasa skriver:
    Visby-korvetterna är få, men större än närmast föregående svenska klasser av ytstridsfartyg.

    Det vore synnerligen märkligt om de inte allihopa bestyckades med åtta (8) RBS 15.

    - Hur går provskjutningen i Grindsjön med en sådan anordning för att hantera rök- och värmeavledning att RBS 15 kan avfyras från inuti en Visbykorvett?

    SvaraRadera
  2. Att inrikta amfibiebataljonen till att skydda infrastruktur och försvara våra marina baser är inte främjande för marinens förmåga till väpnad strid.

    Faktum är att just att försvara våra marinabaser och vår infrastruktur gör det i stort sett omöjligt att få någon kontiniutet i att öva amfibiebataljonen i väpnad strid då STORA enheter går åt till att kontrollera om dörrar är låsta och hälsa på kollegor vid entren till regementet.
    Nej behåll vakplutonerna och låt sväret göra det som det är ämnat för.

    Det kanske verkar konstigt men är faktum. Detta är heller inget som förmedlats till personalsamligen på amfibieregementet. Så hur är igentligen tanken?

    Mitt förslag är att omedelbart skapa vaktkompanier vid varje regemente eller hyr in proffsen på bevakning securitas eller motsvarande så blir det ordentligt gjort.

    Låt därefter komanierna öva sin förmåga till väpnadstrid offtare genom tillskott av pengar till lönemedel.

    Skjut avslutningsvis till pengar för att fylla upp batajljonen till 50% snarast.

    Där har vi tre förslag som ökar marinens slagkraft.

    För övrigt Tycker jag amiralerna gör ett bra jobb och att vi får en blog är inte en dag för sent.

    Gällan de visby kanske vi får vänta några år innan uppgraderingen kommer eller har tåget gått för alltid?

    / Semper fi

    SvaraRadera
  3. Äntligen fokus och tydlighet i målbild och hoppas jag genomförandeide för en återtagning av förmåga väpnad strid och försvar av vårt land.

    tack för det arbetet
    Hoppas vi kan vänta lite med L10 motsv och satsa pengar på att fullfölja och gå i mål med
    RB15 och hkp på korvetter, torped 45 men även beväpna korvetter med lv samt helikopter
    När det gäller lv tror jag att det är lämpligare att utrusta Korvetter typ göteborg och Stockholm gångtidsförlänga och låta dem uppträda tillsammans i yttackflottilj i korvettdivision än att nu stöka till konfigurationen av visby.
    vi bör samordna lv köpet med danskarnas och norrmännens anskaffning till sina fregatter

    För detta krävs en rätt omfördelning inom försvarsramen där jag föreslår ambitionsminskning och fokusering på de internationella insatserna som nu ligger på en niva av ca 3 miljarder årligen enl riksrevisionen. En halvering efter aden viken,Libyen och nedtrappning i afganistan som ju beslutats frigör stora medel för att kunna succesivt återta en helt nödvändig marin förmåga i östersjön.
    Så en halvering ca 1,5 miljard skulle möjliggöra ovan mkt snabbt.
    Låter vi sedan bli att spendera pengar i samma takt som hittills på prio,värdegrund,varumarke,reklamkampanjer och rekryteringsinsatser så har vi ytteliggare säkert minst en potential på 1/2 miljard årligen.
    4,7 miljarders anskaffning av hkp16 kan verkligen ifrågasättas utifrån var vi har det största bristerna i dag och utifrån det nationella perspektivet och försvaret av sverige och en operationsplan i botten.
    Det är mkt välgörande att vi nu tar fram en operationsplan och en operationsorder och många aha upplevelser kommer att träda fram.
    Vi kommer säkert att få se en HELT annan avvägning på anskaffningar av materiel och övningar framåt i vagnen.
    Vänligen Jan-Olov

    SvaraRadera
  4. hur ser planerna ut för att ersätta de äldre korvetterna av typ Göteborg och Stockholm? Planeras fler Visby korvetter? Ska man köpa fregatter?

    Själv kan jag tänka mig att det bästa för Sverige vore att vi köpte in Hamina-korvetter för att ersätta Göteborgs-klass och Stockholms-klass. De ser ut att vara när inpå lika högteknologiska och med liknande beväpning till ett lägre pris samt utan helikopterplatta (som 3 av Visby korvetterna nu ändå inte kommer att ha).

    Hur ska helikopterförmågan bli på de Visby korvetter som får "flygplatser"? Ska det finnas en hangar tillräckligt stor för att hysa en Hkp-15?

    SvaraRadera
  5. Vart i Österjön kan inte en OTHT heli vara landbaserad?
    Eller har du tänkt att Visby ska skvalpa om kring i 10 m vågor ute på Nordsjön?
    Köp in Lv robot till Visby och modernisera Sjömålssytemet och sätt upp en egen marinhelidivision igen.

    SvaraRadera
  6. Klart att det är Hkp16 som spökar... Det sa herrarna idag när de var hos oss.
    Förvisso lite inlindat men så sades det.

    Förutom Vby tappet vad avser sjöoperativ hkp vilket jag håller med dig att det är en total katastrof, så TROR jag att det nya stödfartyget är kraftigt i farozonen - framförallt i tid. I dagsläget har vi ju Trö och Ckr som mer än väl fyller sin nationella funktion MEN ska vi ligga utanför Libyen eller åka neråt Indiska Oceanen igen så skulle det vara positivt att åka med ett fartyg på 8000ton istället för Ckrs ca 3600ton. MI uttryckte idag att personalen är det absolut viktigaste MEN med PENGAR kommer man oerhört långt... Skönt att NBG snart är över för den här gången så Marinen kanske får en slant att köpa ngt fint för....

    SvaraRadera
  7. Marinen skall dimensioneras för insatser i närområdet, det angivs i FMUP och definierades i MTCH inriktning. I det närområdet kan de sjöoperativa helikoptrarna med fördel vara landbaserade eftersom de kan försämra korvettens signaturer. För förmågan till samordning av sjöstrid är det inte avhängigt att helikoptrarna är sjöbaserade, inte i det definierade närområdet i alla fall. Således ett klokt beslut som ändå medger möjligheten att kunna sjöbasera helikopter vid insatser utanför närområdet. I valet mellan Rbs15 och hkp-landningsförmåga inom given kostnadsram hade jag valt robot alla gånger.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna