12 november 2010
Piraterna utökar sitt operationsområde
Under gårdagen kapade de Somaliska piraterna ytterligare ett fartyg.
Den här gången var det dags för kemtankern Hannibal II.
Det som gör denna kapning extra speciell är att piraterna nu utökat sitt eget operationsområde avsevärt jämfört med tidigare händelser. Man har tidigare befunnit sig långt ut till havs, men detta slår alla rekord.
Hannibal II blev kapat 860 NM (160 landmil) öster om Afrikas horn. Från den positionen är det närmare till Indiens kust än till Afrika. Att ge sig ut på Indiska oceanen i små piratbåtar är ingen lek. Att dessutom ge sig ut 160 NM från land är dessutom farligt, något som piraterna uppenbart inte bryr sig nämnvärt om.
Om detta är utvecklingen vi kommer att få se, så kommer piratproblemet att få ännu större konsekvenser än tidigare. De sjöstyrkor som finns på plats kommer inte alls att räcka till för att lösa uppgiften fullt ut. Det gör de inte ens idag på långa vägar.
Det kanske är dags för de stora samfunden att hitta en strategi för att lösa piratproblemet en gång för alla. Att hålla sjövägarna öppna och säkra borde ligga i alla länders, företags och organisationers intresse. Den långsiktiga lösningen innefattar inte, från mitt sätt att se det, att skicka dit fler fartyg. Det kommer istället att krävas "boots on the ground".
Commander har skrivit ett inlägg som rör piratjakten och eventuell deltagande med Svensk ubåt. Detta är en alldeles utomordentlig lösning,som Commander redogör för, redan är beprövad. För bara någon vecka sedan så kom den Holländska ubåten Zeeleuuw hem efter att ha deltagit i SNMG1 utanför Somalias kust. Ubåten har stått under Danskt befäl, och man är mycket nöjda med vad ubåten lyckats åstadkomma under operationen.
Ubåten har nyttjats för underrättelseinhämtning. På grund av sin storlek så har ubåten kunnat gå in mycket nära de Somaliska stränderna för att kartlägga piratläger och rörelserna till/från deras baser. På så sätt har man kunnat ge övriga fartyg i styrkan ett mycket bra underrättelseunderlag för att snabbt och tidigt kunna identifiera och begränsa rörelser genom att ingripa med andra enheter.
För att komplettera med Svenska lämpliga enheter, så kan jag tycka att det börjar bli dags för de Svenska minröjningsfartygen att lämna den trygga hemmaplanen Östersjön och sin enda paradgren, minröjning. Det finns inget som hindrar att de tilldelas uppgiften att eskortera WFP och andra långsamma handelsfartyg. För det är just farten som hindrar minröjningsfartygen från att genomföra andra uppdrag vilket skulle kunna inkludera jakt på pirater.
Den nya modifierade Kosterklassen med ny spaningsradar, eldledning och pjäs i kombination med ett antal 12,7mm ksp skulle garanterat kunna göra ett bra jobb inom ramen för eskortering av långsammare enheter.
Det skulle dessutom avlasta ytstridsenheternas personal och plattformar om man kunde nyttja andra fartyg än korvetter vid internationella insatser. Som ett bra exempel så har Tyska minröjningsfartyg använt vid insatsen utanför Libanons kust.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
"...sin enda paradgren, minröjning"?
SvaraRaderaUtmärkta fartyg till inomskärsubj och så har de också använts!
Absolut. Men ingen kan leva på gamla meriter.
SvaraRaderaAtt skicka en minjaktsrote och en ubåt för det mera kustnära och låta Carlskrona vara kvar över tiden i Indiska Oceanen hade varit en mycket smaklig lösning. Kan vi skapa en liten marin bloggbävning i den riktningen kanske?
SvaraRaderaSkipper, jag förmodar att du aldrig varit ombord på typ Landsort i riktigt rejäl sjögång. Kan avslöja att dessa fartyg rullar rejält, men även att de tar stora mängder sjö över sig. Fartygen är kanon till det de är byggda för och detta är trots allt inte oceanfart.
SvaraRaderaMats
@ Skipper
SvaraRaderaVi brukar klaga på att våra fartyg är byggda för att lösa alla uppgifter och därför inte är riktigt bra på något. Nu klagar du på mröjfartygen för att de bara löser en uppgift (och det riktigt bra).
Nu är snart fartygstypen färdigmoddad, med förbättrad luftförsvars- och mröjförmåga. Nu kan man dessutom själva övervaka luftrummet vid lv-skjutningar.
Varför inte glädjas över detta?
@ Sumatra
SvaraRaderaOjoj, här har det tydligen trampats på en mycket öm tå. Då får jag nog utveckla och förtydliga.
Ingenstans har jag klagat på några minröjningfartyg, jag har tvärtom, lyft fram dem som en mycket lämplig resurs som vore väl så lämpade för en insats där de skulle kunna nyttja precis de system du radar upp.
Ett minröjningsfartyg kan idag övervaka ett havsområde med PS-726 och sensorer i eldledningen, något man inte kunde tidigare. Man har fått betydligt bättre eldledning och vapen vilket gör de ytterst lämpade för uppdrag liknande Adenviken och Libanon.
Jag kan inte förstå varför det kan uppfattas som att klaga på ett fartygssystem? Jag kan heller inte förstå varför du uppenbart inte skulle kunna se fartygen göra detta, och varför du vill att de stannar i Östersjön och enbart sysselsätter sig med paradgrenen minröjning?
@ Skipper,
SvaraRaderaDu har en tendens till att kommentera den som kommer med kommentarer, snarare än själva kommentaren, typ ömma-tår-kommentaren och sätta dig till doms över vem som har rätt och vem som har fel. Det är att sikta väl högt att anse denna blogg som ett facit.
Jag har inga aktier i minröjningsfartygen och har heller inte kommenterat mröjftg tänkbara op-områden eller ev nya uppgifter.
Håll detta som en blogg om marinen, med alla sina brister och förtjänster. Hela marinen, så blir det bra.
@ Sumatra
SvaraRaderaJag ser ditt ovanstående inlägg som en (parantes) i debatten då du annars skriver väldigt många bra kommentarer. Tvekade om jag skulle låta bli att publicera din kommentar eller bemöta den. Valde som du ser det sistnämnda.
Men här faller du till och med på eget grepp och kommenterar kommentaren istället för att svara på mina konkreta frågor här ovan?
Jag förstår inte heller varifrån du får att jag någonstans skulle hävda att jag har facit?
Jag försöker lyfta fram och debattera marina frågor, och framför då mina åsikter, rätt eller fel spelar mindre roll, men det skapar förhoppningsvis debatt.
Den här bloggen skulle blir rätt slätstruken om den enbart skulle redovisa hårda fakta och utelämna mina egna åsikter (det du benämner som att sikta för högt och och anse denna blogg som facit).
Hur upplever du övriga Försvarsbloggar? Anser du dem också som rena faktasammanställningar eller innehåller de även personliga åsikter?
Jag kommer att fortsätta att skriva denna blogg på precis det sätt som jag anser gynnar debatten. Jag tänker tyvärr inte låta någon annan diktera villkoren.
Som sagt, jag ser din kommentar som en parantes, och hoppas vi stannar där, lyfter debatten och fortsätter diskutera de marina frågorna på ett konstruktivt sätt.
@ Mats
SvaraRaderaJo jag känner till minröjningsfartygens egenskaper. Men kanske kan man se det ur ett perspektiv där man väljer gynsamma perioder, på samma sätt som man gjorde för STO/MMÖ i Adenviken. Dessa fartyg är inte heller byggda för oceanfart, men gjorde trots allt ett mycket bra jobb på plats.
Sedan skall man ha väldigt klart för sig att våglängden är en avgörande faktor. Våglängden i Östersjön tillhör den sämsta tänkbara för fartyg av våra storlekar.
På de stora haven där våglängden ar avsevärt längre, gynnar våra fartyg.
Jag påstår inte att det på något sätt är optimalt, det är inga av våra nuvarande fartyg. Men jag skulle nog inte vilja påstå att det är en omöjlighet.