1 november 2010

Många olika åsikter om stödfartygsprojektet

Intresset att diskutera marinens (eventuella) nya stödfartyg var större än väntat. Det är kanske inte så konstigt då det finns många intressenter inom hela FM i ett sådant projekt. Det finns dessutom sannolikt lika många åsikter om HUR och VAD ett sådant fartyg skall användas till, som det finns medarbetare och politiker.

Jag får känslan av att man ånyo börjar i fel ände och tittar på olika fartygstyper och koncept innan man gjort analysen om vilka uppgifter ett sådant fartyg ska kunna lösa. D.v.s vad man ska använda fartyget till.

Det finns redan förslag att man ska köpa ett fartyg från RFA ur Bay klassen. Bland annat så tas det upp som ett alternativ på den här bloggen, att det skulle vara köpläge då man av ekonomiska skäl kommer att tvingas till reduceringar inom både Royal Navy och RFA.

Innan man "slår till" och lägger ett bud på detta gigantiska fartyg så bör våra politiker och våra höga generaler/amiraler i FM fundera över ett antal frågeställningar.

- Skall Sverige i framtiden ha amfibiekompetens innefattande landstigning på annan geografisk plats än Svensk kust?
- Skall Försvarsmakten förfoga över egna fartyg för att transportera trupp (läs Armén) till insatsområden över hela världen?

Är svaret på dessa två frågor JA, så säger jag, lägg ett bud på fartyget omedelbart.
Är svaret istället NEJ, så är detta istället helt fel fartyg, dessutom alldeles för stort.

Man kan även konstatera att ingen av våra nuvarande större örlogshamnar i Sverige (Berga/Muskö, Karlskrona och Göteborg) har idag den infrastruktur i form av kaj m.m. för att kunna ta emot ett fartyg av den här storleken, ett problem som förvisso går att lösa med mer pengar.

Räcker det istället att vi leasar/hyr in RORO-tonnage vid dessa transporter? Ja, det är min bestämda uppfattning.

Behovet för flottan är idag egentligen tudelat.

För det första behövs ersättare för våra nuvarande stödfartyg som snart har gjort sitt.
Det handlar om enheter som kan agera "ankmammor" för ex. minröjningsfartygen under långdragna minröjningsoperationer. Det handlar om att kunna ge ytstridsfartygen brännolja och mat i ett område där det saknas ett basområde. En annan väldigt enkel sak, som blir svår utan stödfartyg är sophanteringen. De mindre fartygen har begränsad plats att förvara sopor ombord. Tittar man på liknande fartyg för dessa ändamål så är Tyska Elbe-klassen ett bra exempel, om än något långsam.

Den andra delen som flottan har behov av, då de internationella insatserna på större vatten ser uta att öka är som det så fint numera kallas, Expeditionär förmåga. Idag löser HMS Carlskrona den typen av uppgifter i Adenviken.
För dessa uppdrag så skulle det behövas större patrullfartyg eller fregatter. Ett bra exempel är Danska flottans två fartyg av Absalon klass. Eller ännu hellre de tre fregatterna av Iver Huitfeldt klass som kommer att tas i bruk inom något år.


Sammanfattningsvis kan man konstatera att det egentligen handlar om tre olika fartygstyper för helt olika ändamål.

- Amfibiefartyg/Trupptransport
- Stödfartyg för flottans mindre fartyg
- Större stridsfartyg med expeditionär förmåga

Av de tidiga planerna som presenterats avseende L10 så kunde man snabbt konstatera att det var ett hopkok av samtliga dessa tre önskemål. Sådana lösningar blir sällan bra och dessutom väldigt kostsamt. Frågan är också om pengarna hade räckt till mer än ett fartyg?

Således, vilka förmågor ska vi i framtiden ha?

15 kommentarer:

  1. Dags att vi lägger ned tänkandet med "för stort" i Sverige. Marginalkostnaden när ett fartyg går från 150m till 200m är oerhört liten.

    Storleken på ett fartyg betyder inte så mycket för priset som man kan tro, det är innehållet som kostar.

    SvaraRadera
  2. Jag avser inte om kostnader utan istället vad det ska användas till. Som ett stödfartyg till våra mindre enheter kan ett fartyg absolut vara "för stort". Allt handlar om till vad, och var det ska användas.

    SvaraRadera
  3. Själv tycker jag att det är upp till politikerna att bestämma våra uppgifter. Det har de nu också gjort. Territorriell integritet i första hand därefter Internationella insatser.
    Problemet är att de fartyg vi har inte klarar av TI i både öster och västerled. Det är inte många fartygschefer som skulle kunna tänka sig att dra i västerled under de värsta höststormarna. Det är inte ens en särskilt god idé att uppehålla sig sydost om Gotland när det brallar i ordentligt.
    Något som under lång tid varit dimensionerande för många länder när de anskaffat örlogsfartyg har varit just att de ska kunna klara alla de sea-states som de tilltänkta operationsområdena uppvisar. Med bibehållen uthållighet. Att fara ut en eftermiddag och skutta i kulingen i Hanöbukten med en robotbåt är faktiskt inte samma sak som att genomföra två veckors patrull i Skagerrak, eller sydost Gotland för den delen, under stormsäsongen.
    Huitfeldt-fregatter hade förmodligen passat alldeles utmärkt för våra uppgifter. Vi kanske till och med hade kunnat ha användning för Absalon vartefter våra intressen i Nordatlanten fått det genomslag i vår utrikespolitik som de förtjänar.
    Det vi däremot förmodligen aldrig kommer kunna rymma inom vår marina doktrin är färjerederiet L10.

    SvaraRadera
  4. Ärendet är inte helt nytt. Vad FOI skrev i ärendet redan 2003 finns här:

    http://www.foi.se/FOI/templates/Page____572.aspx

    SvaraRadera
  5. Sumatra, fartyget på FOI's illustration är väldigt likt ett fartyg av Bay-klass. Är det slumpen eller är det möjligtvis den fartygsklassen som varit inspirationen? Även närskyddet är av samma typ, då Bay-klass fartygen är beväpnade med Phalanx.

    SvaraRadera
  6. Som vanligt kommer det inte att köpas något färdigt och fungerande koncept. Alla vill säkra sina arbeten så ett stort antal kockar på HKV, FMV, Saab, FOI och Bofors bidrar med sina krav
    och särlösningar.
    Kostnaden för all tankemöda gör att det bara blir ETT guldpläterat fartyg som skall kunna göra allt men inte är bra på något samt att man spar in på utrustning och beväpning som man "kan komplettera med senare".
    /En som varit med förut...

    SvaraRadera
  7. Håller med Anonym. Om FM kan ställa helt fungerande helikoptersystem utan fungerande ersättare bara för att skydda några handläggares prestige på HKV, så verkar det inte sannolikt att FM köper in en redan klar och fungerande lösning.

    SvaraRadera
  8. Amfibiekåren övar just nu tillsammans med HMS ROTTERDAM (NL) inom ramen för fartygets validering vid FOST i GB. Tidigare har man samövat med liknande fartyg både från GB och US Navy. Jag kan ge mig den på att dessa fartygstyper väl skulle kunna vara ankmamma till sjöstridskrafterna, likväl som det kan transportera stridsbåtar eller stridsfordon. Dessutom kan de under längre tid härbärgera helikopter. Det finns säkert färdiga ritningar på något varv i nederländerna. Köp tillräckligt bra beprövade fartyg of the shelf istället för att låta FMV projektera.

    SvaraRadera
  9. Men varför i hela världen skulle vi behöva ha ett jättefartyg för att skjutsa runt på stridsbåtar? Kan någon med ett pedagogiskt sinnelag vara så snäll och förklara?

    SvaraRadera
  10. @ Teddy

    Det är en högst relevant fråga.
    Är stridsbåtar en efterfrågad resurs i internationella sammanhang?
    För nationella behov kan stridsbåtarna dessutom förflytta sig på egen köl.

    Personligen så har jag svårt att se att vi någonsin kommer att köpa ett fartyg för det ändamålet.

    SvaraRadera
  11. Vet inte om de är realistiskt genomförbart. Men tänk er t.ex. Bay class. Har LCU Mk10 (under mröj operation har oljetankar ist. för strv. obs för stabiliteten).
    Skulle de vara lämpade att skickas ut och bunkar/försörja ett större antal minfartyg? Man kan ta med SAM för minröj operationer. Efter ombyggnad för "vertical replenishment supply stations" (kran på vardera sida som skickar ut slang/vajer för olja/proviant etc) kan även större fartyg bunkras? Kockums piraya skulle kunna användas i ex. GoA till patrullerings uppdrag (vet dock inte dess räckvidd). transport av fordon, personal (även då en extra vakt till mindre fartygen för att öka uthålligheten vid missioner), containers, amfibie, stab och lag. Sophantering finns säkert, räcker inte de till, inred sopcontainers och ta med. Besättning och funktioner anpassas beroende på uppg. Ser faktiskt en hel del möjligheter här.

    SvaraRadera
  12. Teddy

    Att kunna ta med både helikoptrar och stridsbåtar borde vara perfekt för piratjakt. Då kan man både vara snabb och rörlig samt ha bra uthållighet. Någon större eldkraft som en fregatt har behövs ju inte vid sådana uppdrag.

    Likaså skulle man kunna använda dem för att förse andra svenska fartyg med bränsle och andra förnödenheter vid nationell såväl som internationell insats och på sätt öka deras uthållighet.

    Fartygen kan också transportera Nordic Battlegroup eller annan trupp för insats utomlands, eller annan material vid internationell krishjälp.

    Ja, möjligheterna är egentligen många. Viss modifiering skulle nog dock behövas.

    SvaraRadera
  13. @ Anonym

    CB90 ute på öppen ocean? Det blir nog en åktur som heter duga..

    Varför göra allt så svårt? Se på de större och lär, det behövs ingen "svensk unik" lösning till allt.

    SvaraRadera
  14. På tal om CB90

    http://translate.google.se/translate?u=http%3A%2F%2Fwww.defensie.nl%2Fmissies%2Fnieuws%2Fwfp%2F2010%2F04%2F24%2F46157491%2FLandingsvaartuigen_Johan_de_Witt_smoren_piraterij_in_de_kiem&hl=sv&langpair=auto|en&tbb=1&ie=UTF-8

    Lite dålig översättning, kan tyvärr inte holländska.

    Dock så berodde detta på brist av fartygsbaserade hpk om jag fattat de hela rätt, står ju inte vilket som varit effektivast.

    SvaraRadera
  15. Min syn på lämplig kombination av förmågor som Skipper nämner:
    - Amfibiefartyg/Trupptransport
    - Stödfartyg för flottans mindre fartyg
    - Större stridsfartyg med expeditionär förmåga
    är att de två senare faktiskt kan förenas till ett - under förutsättning att man accepterar att vad man får är ngn form av offshore patrol vessel - dvs betydligt mer av bevakningsfartyg än ett rent "stridsfartyg".
    På samma sätt kunde möjligen de två första förmågorna samexistera i samma fartyg någotsånär bra. Det som talar mot den amfibiska förmågan är helt enkelt priset - det finns goda möjligheter att få ett riktigt kapabelt fartyg med patrol/support-förmåga från ett civilt varv, med ett väldigt fördelaktigt pris. Men att köpa amfibisk transportförmåga, ngn variant av docka i aktern behövs då, synes endast möjligt av ett marinmiltärt varv (dvs ngn annan nations "kockums") - och då blir det dyrt.
    Eftersom en LPD knappast ger någon extra "nytta" i hemmavatten tycker jag att valet är enkelt - satsa på en kombination av stöd-funktion (bränsle, sjukvård, kvalificerad helikopterbasering, mat och potatis, tvätt, sophantering, viss reparationskapacitet etc) och patrull-funktion. Får det plats och man har råd så montera på en eller helst två större hävningskompenseradedävertar och ta med en eller två Strb90 HS i dessa för egenskydd och intercept-uppdrag. Två HKP-spottar och stor hangar ger möjlighet till god medevac-förmåga.
    För en gångs skull: keep it simple!

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna