20 november 2010

En tredje insats i Adenviken under 2011?


När isen låg tjock på Östersjöns vatten tidigt under detta år kastade HMS Carlskrona loss för att på börja insatsen i Adenviken (ME 02). Sedan den 14 april har fartyget varit på plats och löst uppgifter i operationsområdet. I veckan vände det gamla långresefartyget stäven mot Skandinavien och påbörjade resan hemåt igen.

Under operationens första fyra månader disponerade man två Hkp-15 från helikopterflottiljen, varav den ena som "organic helo" baserad ombord. Något udda, så användes den andra helikoptern, baserad i Djibouti som reservdelshelikopter för att hålla en helikopter i luften över tiden. Totalt genomfördes 180 skarpa uppdrag med helikopter från HMS Carlskrona. Diskussionen runt helikopterfrågan, där de som är insatta i hur verksamhet till sjöss bedrivs, framhåller helikopterns förträfflighet. Detta är Fartygschef och Sekond mycket tydliga med i denna artikel. 

Under samma period leddes även hela operationen, inom ramen för Eunavfor från HMS Carlskrona då man hade FHQ placerat ombord. Även detta har fungerat mycket bra, både med fartyget som plattform och med bemanningen ombord. Under perioden efter att helikoptrar och FHQ lämnat, så har fartyget fortsatt som en ingående enhet i den sammansatta styrkan. Nu kommer fartyget åter till Svenska vatten efter en väl genomförd insats, och kommer förtöja i Karlskrona örlogshamn den 5 december.


Diskussioner runt en ny insats i Adenviken är redan igång.
Spekulationerna avseende med vilken/vilka enheter, och när i tid insatsen ska ske, pågår för fullt på alla arbetsplatser. Det hela är troligtvis avhängt på om det kommer att genomföras någon insats med NBG under 2011. NBG står som bekant i beredskap från 1 januari till 30 juni. Om inte NBG tjänster nyttjas under året, kommer det att finnas pengar att disponera. En marin insats är förhållandevis enkel och snabb att sätta upp.

Om vi pratar enheter för att skicka ner, ser jag att det finns fyra olika alternativ vilka är mer eller mindre fördelaktiga, och något av dessa är i dagsläget inget alternativ trots att man kan tycka att det vore lämpligt.

1. HMS Carlskrona
Fördelarna med att på nytt skicka HMS Carlskrona är många. Ett beprövat koncept och en plattform som inte är lika känslig för dåligt väder som de mindre fartygen. Har god uthållighet både avseende bunkerkapacitet och andra förnödenheter. Hon kan även ta helikopter ombord, vilket som väntat har gett avsevärd kapacitet sett till systemet som helhet. Gott om plats ombord för extern tillförd personal som EMF, sjukvårdsresurser och en ev tillförd stabsdel.

Nackdelarna är att hon är personalkrävande för driften, och att hon sannolikt kommer att behöva en rejäl översyn innan hon kan tas i bruk igen. Det stora problemet är att man måste skramla fram en komplett ny besättning, då personalen som tjänstgör ombord nu knappast vill, eller får åka på ny mission inom ett år.

2. Korvett typ Visby
Fördelarna är en något större plattform med något bättre uthållighet än de mindre korvetterna. Två av fartygen är dessutom anpassade för att kunna verka i just den här rollen, då man t.e.x redan monterat fästen för TKsp på helikopterdäck. En annan fördel är också att kunna ta ner en helikopter ombord, men att se en Visbykorvett som en flygplats likt Carlskrona blir att ta i för mycket.

Nackdelarna är dessvärre flera, och  redovisas ej här p.g.a. olika anledningar. Enklare saker man kan konstatera är att utrymmet ombord inte medger några större mängder tillförd personal.

3. Korvett typ Stockholm
Fördelarna med att på nytt skicka ner Stockholm/Malmö är flera. Det är ett beprövat koncept som visat sig fungera. Man kan transportera fartygen på shiplift i syfte att spara både personal och materiel. Dessutom kommer båda fartygen att vara i mycket gott skick då omfattande översyner har genomförts.

Nackdelarna då. Fartygen är så pass små att man bör välja rätt årstid för en insats då vädret är som mest gynnsamt. Dessutom är fartygen gamla och slitna , vilket kan innebära stora underhållsåtgärder och i värsta fall haverier på plats p.g.a. att materielen helt enkelt börjar nå sin "end of life". Alldeles för små plattformar för att kunna basera tillförd personal i form av sjukvård och EMF, trots att man gjorde det under förra missionen. Men att "leva i ett läger" ombord åter igen är väl knappast att rekommendera. En annan stor nackdel är självklart bristen av att kunna ta helikopter. Vidare är dessa mindre plattformar i behov av logistikstöd (bränsle och mat) i någon form. Har vi ens ett eget stödfartyg att tillgå under 2011 som kan skickas med dessa enheter?

4. Korvett typ Göteborg
Fördelarna med att skicka detta system är framförallt att avlasta flottiljen i syd, som satt upp de senaste två insatserna. Förbandet skulle behöva en paus för att komma i gång med den nationella verksamheten samtidigt som jag tror att förbandet i ost nog gärna skulle vilja få komma ut igen. Fartygen är även dessa prövade, då man genomfört två insatser utanför Libanon.

Nackdelarna är i stort sett identiska som hos korvett typ Stockholm avseende storlek-sjögång, brist på helikopter och behov av logistikstöd. Fartresurserna är även dessa i minsta laget på de här fartygen. Särskilt om man skulle hamna i en situation att behöva ta upp en jakt på pirater i likhet med vad HMS Malmö hamnade i under ME 01.


Sammanfattningsvis kan man konstatera att det finns ett antal alternativ olika alternativ som är olika bra. Större fartyg har alltid bättre resurser och möjligheter i en operation likt denna.

HMS Carlskrona vore det bästa, men där tror jag att det faller på personalen.
Visbykorvetterna vore det näst bästa, men där finns det andra hinder i vägen.

Därför tror jag det hela slutar med att HMS Stockholm och HMS Malmö kommer att skickas ned ytterligare en runda och att vi på nytt kommer att få ett "lägerboende" i mässarna med den tillförda personalen som gäster. Oavsett detta så skulle man självklart ändå lösa uppgiften på ett ypperligt sätt. Den stora frågan blir hur logistikbehovet avses att lösas?

15 kommentarer:

  1. Skipper !

    Förstår inte argumentet att personalen skulle vara gränssättande för att skicka HMS Carlskrona igen inom ett år. Vi har ju internationell tjänstgöringsplikt numera.

    Samtidigt som fartyget genomgår nödvändig översyn torde väl en ny besättning kunna kommenderas ihop - eller missar jag något ?

    SvaraRadera
  2. Det går åt många individer för att bemanna fartyget. Det jag främst tänker på är den tekniska personalen. De som har erfarenhet att köra Carlskrona är tyvärr allför lätträknade.

    Men jag hoppas precis som du, att det ska gå att lösa. Men jag tror "de som bestämmer" inte kommer att välja detta alternativ.

    SvaraRadera
  3. Visby svagheter är så många så det tar förlång tid att lista dessa.

    Jag föreslår att man nyttjar GBG Kkv.
    Då får vi erfarenhetn spridd.

    // Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  4. @ Förste sergeanten
    Det handlar inte enbart om svagheter i det här fallet.

    @Anonym
    EMF = Embarked Military Force = Bordningsstyrkan, i detta fallet från Amfibieregementet Göteborg.

    SvaraRadera
  5. Nej jag förstår nog, låt oss lämna det.

    Jag lobbar för att vi ska friköpa Fregatter på sikt, ja vi behöver mer pengar.

    // Förste Sergenaten

    SvaraRadera
  6. Tack så mycket, Skipper, för förklaringen av EMF. Bra analys så att vi som inte är insatta förstår svårigheterna!

    SvaraRadera
  7. "disponerade man två Hkp-14"

    That will be the day...

    SvaraRadera
  8. Oj oj, det ska självklart vara Hkp-15. Måhända var det önsketänkandet som styrde tangenterna..

    SvaraRadera
  9. Kan tillverkaren spotta ur sig dokumentationen så har vi hkp14-förband igång nästa vecka.

    J.K Nilsson

    SvaraRadera
  10. Det finns ett 5:e förslag
    Tacka ja till förfrågan som redan skickats till UD om att tillhanda ha EMF ombord på LPD typ Rotterdam. Var sedan med att genomföra den städningsoperation tillsamans med de lokala regeringarna som planeras längs afrikas kust. Slå till mot piraterna i deras hemma hamnar.

    I sveriges fall skulle det röra sig om delar av en Amfibiebataljon, som tillsammans med andra Natoländer genomför operationen.

    Det är dags att ta nästa steg i Adenviken. Agera i stället för reagera. Frågan är om något av de riktigt stora länderna har reseruser att skicka. Förfrågan har iallfall utgått. Vill man vara riktigt kaxig kan man ju sticka ut hakan och skicka en svensk/Nerderlänsk taskforce. Med korvetter, stödfartyg, ATU och LPD. Det vore nått. /Grodan

    SvaraRadera
  11. @11:17

    En mycket lockande tanke. Jag har skrivit samma sak tidiger. Dags att få "boots on the gound". Frågan är vilka som kommer att ta första steget?

    SvaraRadera
  12. Varför inte använda den kombination av fartyg som skulle ge bäst uthållighet avseende såväl driftstid på materiel som personal?

    Om man ska skicka ner någonting igen borde faktiskt kombinationen av HMS Carlskrona, korvett x 2 samt organisk helikopter vara den absolut bästa.

    Det spelar ingen roll vilken av de två användbara korvetttyperna man väljer att skicka eftersom Göteborgssystemet med sina dieselmotorer har ungefär samma fartresurser som ett gasturbindrivet fartyg har vid det klimatförhållande som råder där nere...

    SvaraRadera
  13. HMS Trossö kan alltid skickas iväg tillsammans med korvetterna, löser dock inte upp alla knutar men underhållsbiten kommer klaras av. Ska ju upp till Stockholm efter årsskiftet.

    SvaraRadera
  14. Det bästa alternativet enl mitt förmenande nämns inte ens ;

    kombination av;

    -ubåt

    -större ftg (CKR / TRÖ / liknande)med embarkerad EMF

    -KBV-flyg


    Gällande ubåt så är det bara att se på de framgångar den holländska ubåten haft i AOO.


    Vad sägs?

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna