13 november 2010

Svar från Annicka Engblom (m)

I ett tidigare inlägg om "Modifierade sanningar och marina frågor" så kommenterade jag en artikel som riksdagsledamoten, och ledamoten i Försvarsutskottet, Annicka Engblom (m) skrivit för KÖMS.

Annicka har nu skrivit en lång och utförlig replik, som jag väljer att lyfta fram i sin helhet. Tack för detta Annicka.

------------------------------------------------------------------------------------

Hej. Så äntligen. Ber om ursäkt att jag dröjt med kommentarer på ditt blogginlägg.
Tack för ditt positiva omdöme om min artikel och dina kommentarer.

Jag kan försäkra dig om att jag inte under några som helst omständigheter nöjer mig med att serveras "tillrättalagda" sanningar i mitt uppdrag som riksdagsledamot. Vad det gäller Försvaret, eftersom jag har en bakgrund i Marinen och därmed många nära vänner som är aktiva officerare, så får jag ständigt rapportering som sakernas tillstånd. Något jag föredrar och uppskattar.

Nu till några av dina synpunkter.

Jag tvekar inte om att framhålla Visbysystemet. Det finns väldigt mycket att säga om processen fram tills att de nu är under leverans till Marinen. Det finns mycket att i övrigt önska vad det gäller fartygets LV-, sjömålsrobot- och ubåtsjaktsförmåga, både förknippat med politiska beslut och situationen inom helikopterflottiljen, men min inställning är att nu låta besättningarna genomföra sin provtursverksamhet, vässa sina förmågor och få chansen att leverera. Varför skjuta hela systemet i sank innan det har få visat vad det går för?

Plats för en liten anekdot. När jag 2009 under BALTOPS bodde ombord det amerikanska ledningsfartyget USS Mount Whitney under några dagar, träffade jag Rear Admiral John Christenson, chef över Carrier Strike Group 12. Normalt baserad i San Diego kände han ju väl till HMS Gotlands stora framgångar. Eftersom Visby skulle levereras senare det året, nämnde jag att vi under BALTOPS 2010 kanske skulle kunna delta även med dessa under övningen. Hans svar på bred amerikanska var: ”Well, can’t you Swedes ever send something that we can find?!”……

Vidare. Vad det gäller OPV tolkar du mig alldeles riktigt. Det är storlek på fartyg jag åsyftar. Danskarnas ABSALON-lösning är väldigt intressant, men tycker att fregatter är att skjuta över målet för svenska behov. Behovet av helikopterförmåga kan dock inte nog understrykas. Det har insatsen i Adenviken bevisat på ett mycket tydligt sätt.

Den svenska Marinen håller hög förmåga. Det är inte bara smicker från andra nationer, utan fakta baserat på internationella värderingsinstrument. Det finns ingen anledning att huka vad det gäller det.

L10 ska ju ersätta HMS Visborg och självklart ska hon rustas för att kunna tjänstgöra både i våra och andra farvatten. Jag har lite med oro följt diskussionerna kring projektet, eftersom det enligt mitt förmenande under en tid haft tendenser att svälla. Nu verkar det hela ha sansat sig något.

Jag föredrar att blicka framåt istället för att grumsa över det som en gång var. Vi är bara i början av en lång process för att uppnå målet om ett tillgängligt insatsförsvar. Vi politiker behöver noga följa varje steg i denna process och vara beredda att skruva och ändra i direktiven när så behövs. Försvarsmakten behöver å sin sida ta sig en funderare över sina egna processer, bland annat vad det gäller behovssättning, personalram och inre organisation.

Bra med debatt, Skipper. Det här inspirerar till ytterligare artiklar.

Mvh Annicka

17 kommentarer:

  1. Några reflektioner över Annickas svar.

    Jag tror ingen förnuftig inivid vill skjuta Visbyprojektet i sank. Tvärtom. Alla vill självklart att vi nu ska få ett så bra fartyg som möjligt. I dag har vi plattformen, nu återstår det viktiga. Vapensystem och sensorer.

    Jag blir däremot lite fundersam över din mening:
    "Det finns mycket att i övrigt önska vad det gäller fartygets LV-, sjömålsrobot- och ubåtsjaktsförmåga."

    Du tar själv upp brister i samtliga tre dimensioner som fartyget ska verka i. Det är just det här som jag tror de flesta reagerar över, och som de flesta vill se åtgärdas, helst nyss.

    Det kräver nog gemensamma krafttag från politiker, försvarsindustri, FMV och FM med en tydlig inriktning och i vissa fall tillförda ekonomiska medel.

    SvaraRadera
  2. Annicka skriver:

    "Vidare. Vad det gäller OPV tolkar du mig alldeles riktigt. Det är storlek på fartyg jag åsyftar. Danskarnas ABSALON-lösning är väldigt intressant, men tycker att fregatter är att skjuta över målet för svenska behov. Behovet av helikopterförmåga kan dock inte nog understrykas. Det har insatsen i Adenviken bevisat på ett mycket tydligt sätt."

    Jag tror inte Annicka riktigt fattat galoppen här. På vilket sätt skulle fregatter vara att "skjuta över målet" för Sveriges behov? Vad är det som säger att inte Sverige har behovet att under längre tid än en vecka kunna verka på öppet hav? Vi kan inte ens verka på Östersjön fullt ut med våra små stackars Visby.

    Enda realistiska lösningen för ombordbaserad helikopter som ska kunna göra annat än att jaga pirater i fallfärdiga småbåtar, är just fregatter och INGET annat.

    Jag tror Annicka fortfarande lever i en bubbla som säger att allt över 110 meter per automatik är "för stort och dyrt för lagom-landet Sverige."

    * Jag vill att Annicka svarar på varför Absalon skulle vara att "skjuta över målet"?

    * Om inte fregatt, så på vad vill Annicka placera sina helikoptrar så att det även går att försvara Sverige?

    Vidare anser jag att Annicka skjutit och missat målet med råge när hon talar om Visby.

    Annicka skriver:
    "Det finns mycket att i övrigt önska vad det gäller fartygets LV-, sjömålsrobot- och ubåtsjaktsförmåga, både förknippat med politiska beslut och situationen inom helikopterflottiljen, men min inställning är att nu låta besättningarna genomföra sin provtursverksamhet, vässa sina förmågor och få chansen att leverera. Varför skjuta hela systemet i sank innan det har få visat vad det går för?"

    Då blir min retoriska fråga, Vad går Visby för?
    Svaret är INGENTING. Utan de kritiska komponenterna som LV, sjömålsrobot, torpeder, smyganpassning mm är Visby som en bil utan hjul, den ser jättebra ut men kan inte göra någonting. Jag tror Annicka måste inse att man inte kan göra så mycket med en liten kanon i fören.

    Två frågor till Annicka:

    * Vad kan Visby göra idag och vad anser du Visby kan göra när det fått "vässa sina förmågor"?

    * Vilka är dessa "förmågor" som avses vässas?

    SvaraRadera
  3. Skipper & Annicka !

    Jag reagererar på meningen:

    "Vi är bara i början av en lång process för att uppnå målet om ett tillgängligt insatsförsvar."

    Efter trettio år i FM har jag sett nedmonteringen och dysfunktionalitet öka exponentiellt för varje år efter murens fall för 20 år sedan. Ända sedan dess har generaler och politiker pratat om "Ny inriktning, transformering, insatsförsvar" och en hel mängd andra "Buzz-words". I praktiken har väldigt lite hänt mer än att vi fått höra uttalanden av typen "Vi är bara i början av en lång process ...."

    Försvaret är omhuldat av mycket tradition och en praksis av breda politiska överenskommelser. Få politiker som Annicka & Allan Widman tränger djupare in i området. Försvaret utformas i praktiken av det underlag FM:s ledning lämnar till politiska nivån. Då detta hittills i huvudsak präglas av revirpinkeri och karrirärsambitioner hos enskilda individer istället för omsorg om nationens försvarsförmåga ger jag inte mycket för den (jag har sett och deltagit i den från insidan, så jag vet vad jag talar om...)

    Jag tror det behövs radikala och okonventionella "konstgrepp" för att inte än en gång fastna i att decennier framöver tvingas höra - "Vi är bara i början av en lång process för att uppnå målet om ett tillgängligt insatsförsvar."

    SvaraRadera
  4. Är det något Visbyprojektet inte lidit av, så är det tillförda medel. Kom ihåg att vi beställde sex stycken, får fem och betalar för sju eller åtta, och då har vi ändå reducerat luftförsvaret.

    Det är inte brist på tillförda medel som gjort att vi är där vi är.

    Dags för haverikommission? Team B? Sanningskommission?

    SvaraRadera
  5. Riksdagskvinna kommer med det sedvanliga snömoset. insats är ett noaord för noll ambition och nollförmåga.
    Det svenska försvaret har inte varit så här svagt sedan 1500 talet. Försvagningen kommer att fortsätta då de ekonomiska ramarna fortsätter att urholkas. ja visst ja, vi behöver 5 miljarder till sänkt krogmoms så folk kan köpa pizza 2 kr billigare.
    Att fortsätta rösta moderat som så många gör av ren slentrian är självmord.

    SvaraRadera
  6. Jag röstade på SD pga detta, de om några har en sund syn på hur vi ska återskapa Invasiosnförsvaret. Vad är det förmening med analyser om man komemr fram till de vanliga floskerna?

    //Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  7. @ Sumatra:
    Visst håller jag med dig angående tillförda medel. Det jag närmast syftade på var ekonomiska medel för att köpa och installera LV-robot.

    @ Förste Sergeanten
    Jag hoppas du är medveten om vad du får på köpet rörande andra frågor när du röstar på SD.

    SvaraRadera
  8. @ Anonym 12:31

    Bra slutsats, bara det att de två kronorna säkerligen inte kommer pizzakonsumenterna till del.

    Jämför med "taxfreeförsäljningen" på våra färjor. Är det verkligen någon som tror att en flaska brännvin blir 20 kronor billigare än på systembolaget om man tar bort skatten?

    Skattefriheten finns mellan leverantören och rederiet. Den skattebefrielsen ser konsumenten föga av.

    SvaraRadera
  9. Skipper: Det ska man väl vara medveten om även ang de övriga partierna. SD är ett invalt demokratiskt parti.

    SD har med Stellan Bojerud säkerligen stöd av en stor del i Försvaret.

    Varför är det såmycekt inre stridigheter i vårt försvar.

    // Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  10. Jag har mött Bojerud i tjänsten. Det ger mig ytterligare en anledning att inte rösta på SD...

    SvaraRadera
  11. Förutom SD och delar av FP verkar ju ingen vilja ha tillbaks ett försvar värt namnet.

    Ang Bojerud är eller inte är tillhör ej denna diskution.

    // Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  12. Då skall inte sergeanten ta upp Bojerud som ett slagträ i debatten !
    På mitt förband har för övrigt SD inte något särskilt stort stöd trots sin försvarspolitik.
    Precis som resten av befolkningen röstar FM anställda på det part som motsvarar deras åsikter i stort och inte endast utifrån försvarspolitiken.

    /Arméofficer

    SvaraRadera
  13. Nu är ju försvarsmakten idag säkerligen mer splittrad än på länge, likt övriga Riket. Man hör hur officerare tillomed i tjänsten klankar ned på HM K.

    Att ej vilja återgå till ett fungerande försvar med syfte att skydda oss främst är ju lite förunderligt.

    vad ska gå först? Rikets säkerhet eller vinna politiska poäng. Det finns tonvis med brister men ytterst få vågar göra nått.

    Vi har befäl som är nästan rädda för soldaterna skall anmäla dem etc. Jag utbildades att agera efter uppgiften, dvs lösa den. Hur man sen gör det om än lite icke PK medel spelar ingen roll.

    Vart går gränsen? Svenska folket vill ha ett försvar som skyddar oss främst.

    //Förste Sergeanten

    SvaraRadera
  14. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  15. Hej Annicka och Skipper!
    Vad bra med en debatt om vilka fartyg vi "skall ha" och vilka förmågor de skall bära! Jag har en synpunkt, som skeppsbyggare, angående den ständigt närvarande och viktiga frågan om olika fartygskoncepts storlek.
    Jag skulle mycket gärna se att man vid framtida konceptframtagning så långt som möjligt låter bli att kravställa storlek - både definierad i explicita (max 103 m längd över allt t.ex.) som implicita termer "korvett", "fregatt".
    Om man verkligen har en begränsning att ta hänsyn till som påverkar användande eller underhåll (exempel kan vara "måste kunna komma in i docka i Karlskrona" eller "måste kunna lägga till i en viss hamn med djupbegränsning") som är väldigt viktig är förstås sådana krav relevanta.
    Men om man påför "storlekskrav" utifrån t.ex. farhågor att pris skenar så är det mycket stor risk att man "lurar sig själv". Varför då?
    Jo - för ett "normalt" marinmilitärt fartyg som inte skall ha osedvanligt hög toppfart är i de allra flesta fall större storlek bara av godo.
    Hur då?
    Jo: större fartyg ger mindre rörelser i sjön, vilket utsträcker möjligheten att tex
    *genomföra helikopteroperationer
    *sjösätta och ta hem båtar
    *genomföra RAS
    osv.
    Större fartyg ger enklare och snabbare installationer ombord, vilket normalt sänker priset.
    Större fartyg ger med oförändrad funktionell kravbild alltid större marginaler avseende vikt och tyngdpunkt vilket ger större frihet i att "bygga om" och förändra fartyget.
    Större fartyg ger större möjlighet att sent i projektering ändra på funktionella krav (även om sådant kanske inte skall uppmuntras i onödan, för det brukar bli dyrt och sent om man gör det för ofta och för sent).
    Det finns förstås några nackdelar också:
    *bränsleförbrukning
    *målningskostnader
    och kanske ngt mer.
    Jag är dock av den fasta övertygelsen att det bästa, högst troligt också det billigaste, fartyget kan fås om man avstår frestelsen att lägga till en bisats om att fartyget inte får vara mer än X meter stort.
    Priset drivs av vad man stoppar i/på fartyget - inte primärt dess storlek.
    Tack för ordet - och se till att ha dialogen levande och konstruktiv!

    SvaraRadera
  16. @ Filur B:
    Delar din uppfattning helt och fullt! I Sverige brukar vi vid fartygskonstruktion, av outgrundlig anledning, vara väldigt låsta vid just ett fartygs längd. Denna är, som du mycket riktigt framför, i de flesta fall av mindre betydelse.

    Först måste man slå fast vilken EFFEKT man vill uppnå och vilka vapen-, sensor- och övriga system som kan ge den önskade effekten.

    Till detta måste man sedan lägga krav som är kopplade till VAR och under vilka FÖRUTSÄTTNINGAR man önskar effekten, exempelvis att fartyget skall kunna verka i obegränsad oceanfart under 30 dagar utan förrådskomplettering.

    Därefter måste man slå fast i vilken operativ situation fartyget skall kunna verka, dvs vilken hotbild skall hon kunna hantera.

    Processen innehåller givetvis flera steg, och detta sammantaget ger en inriktning till specifikationen och ett preliminärt svar på hur stort fartyget behöver vara för att uppfylla kraven och rymma identifierade system, erforderlig personal och nödvändiga förråd.

    Sedan gör man klokt i att ta i lite till för att medge den framtida flexibilitet som du efterlyser när krav och hotbild förändras.

    Plåt är billigt och luft är gratis!

    / Commander

    http://commanderslog.blogspot.com/

    SvaraRadera
  17. Hej Commander.
    Kan inte låta bli att kommentera en sak du skriver. Poängen är extremt viktigt och oerhört svår att leva upp till, du skrev:

    "Processen innehåller givetvis flera steg, och detta sammantaget ger en inriktning till specifikationen och ett preliminärt svar på hur stort fartyget behöver vara för att uppfylla kraven och rymma identifierade system, erforderlig personal och nödvändiga förråd."

    Detta är helt rätt. Problemet som FM, och en massa andra stora organisationer för den delen, har är att SLUTA processen någon gång. D.v.s. att när man tagit fram en kravspec, valt sitt koncept, valt huvudfunktioner och prestanda på dessa och satt igång att projektera så MÅSTE man låta det man satt igång få "värka klart" (eller avbryta helt och börja om). Har man i huvudfunktionerna lagt in ett rimligt mått av tillväxtförmåga (och gett f-n i onödiga storleksbegränsningar) så kan man ändå senare lägga till eller förändra det som inte blev helt 100 vid initial leverans.
    Att hela tiden låta projekt arbeta mot en förändrad kravbild kan bara leda till ett resultat; förseningar och fördyringar. Don't do it.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna