20 november 2010

Ett felaktigt beslut?


Försvarsmaktens personalförsörjning debatteras flitigt, främst på internet, men tyvärr inte så mycket på andra mer publika ställen - än så länge.

Någon som verkligen träffat mitt i prick är debattören Jan Kallberg, som i en artikel på Dagens PS, gör en helt suverän analys av läget rörande de kontraktsanställda soldater och sjömän som Försvarsmakten nu beslutat ska ersätta den värnpliktige. Kallbergs genomgående röda tråd i analysen är Försvarsmaktens avsaknad av ekonomiska medel. Något som grundar sig i att Försvarsmakten uppenbart gjort en mycket bristfällig analys av läget. Dessutom har man lyckats övertyga våra politiker att detta är den enda vägen så till den milda grad att politikerna nu använder samma argument och siffror i sin egen argumentation.

Jag skrev för några dagar sedan ett inlägg om Försvarsminister Tolgfors förmåga att vända allt till sin egen fördel. I detta inlägg handlade det just om de ökade kostnaderna ett yrkesförsvar kommer att medföra jämfört med värnpliktsförsvaret. Något som FOI slår fast i sin rapport.

Wiseman drog en slutsats runt detta som nog många andra också kan skriva under på.
Att huvudstupa kasta sig in i ett yrkesförsvar och samtidigt ha bränt broarna bakåt istället för att genomföra en gradvis förändring riskerar att ge en kraftfull näsbränna.

På Newsmill pågår just nu en debattserie angående Försvarsmaktens personalförsörjning på initiativ av Skövde kommun och Försvarsmakten i Skövde. Bland annat så har ÖB skrivit ett inlägg där han bl.a. skriver följande.

Ett arbete hos oss innebär erfarenheter som inte går att skaffa någon annanstans. Men allt är inte klart idag. Vi knackar loss en sten, justerar och sätter sedan tillbaka den. Samma förväntningar har vi på hela vårt samhälle, vi ska bygga vårt försvar tillsammans.

Jag är inte alldeles säker på att övriga samhället bryr sig nämnvärt om Försvarsmakten över huvud taget. En del i detta är att Försvarsmakten och politiker snabbt och säkert avvecklat just den folkliga förankringen i samhället i form av, ja just det - den allmänna värnplikten.

I mellanmjölkslandet lagom är Försvar och Säkerhet helt uppenbart väldigt långt ner på agendan. När till och med vissa av våra s.k. Försvarspolitiker ägnar sig mer åt sina vindkraftverk och samtidigt bekämpa Försvarsmaktens intressen så förstår man hur illa ställt det egentligen är.

Att skrota värnpliktssystemet var nog kanske inte helt genomtänkt.

7 kommentarer:

  1. Jan Kallberg som du länkar till tidigt i inlägget verkar inte riktigt vara i synk med verkligheten.

    Han skriver att bostadsbyggnadskostnaden för FM för varje soldat kommer vara ca 1 miljon kronor, därefter 100 000 kr per soldat och år. Detta stämmer verkligen inte då framtidens anställda soldater får skaffa eget boende, precis som vilken arbetstagare som helst. I början innan soldaten hunnit skaffa eget boende erbjuds ofta logementsboende under en kortare period. De soldater som genomför GMU bor på vanliga värnpliktslogement, så där behövs inga investeringar. Det som görs i stort med dagens kaserner är att logement möbleras om(vissa mindre ombyggnader kan krävas) till omklädningsrum och pentryn/lunchrum/fikarum, detta för att soldaterna skall kunna värma sin egen mat och ha kafferast som vilken anställd som helst.

    Påståendet att FM endast använder sig av ett fåtal webbannonser är också felaktigt. Jag uppfattar det som att FM har en ganska genomtänkt marknadsföringsstrategi som innefattar de flesta medier och närvaro på större evenemang. Men det viktigaste är trots allt mun till mun metoden, alltså att en kompis berättar för en kompis att GMU(eller kontraktssoldat) är bra skit. Och det har också FM insett. Något som verkligen är genomtänkt och välplanerat är GMU'n, så där hoppas jag att det ger bra spridningseffekter från mun till mun.

    Kallberg skriver även följande:
    [b]"Tolgfors och ÖB kommer säkert att skriva in i anställningsavtalen att soldaterna avstår från basal arbetsrätt men det är bara en tidsfråga innan det prövas rättsligt."[b/]

    Detta stämmer inte alls, de anställda soldaterna har samma förmåner som dagens officerare med reglerad arbetstid, uppsägningstid och lönetillägg. Även när det gäller övrig arbetsmiljö kommer soldaterna att behandlas på samma sätt som dagens officerare, dvs det kommer finnas skyddsombud mm, vilket iofs redan fanns på värnpliktstiden. De anställda soldaterna får även gå med i Officersförbundet och därmed organisera sig fackligt, soldaterna kommer i framtiden vara en mycket stor del av Officersförbundets medlemskår och Officersförbundet kommer därmed anpassa sin verksamhet efter detta. Kallberg antyder motsatsen i sin artikel, vilket tyder på okunskap. Om det bildas ett rent soldatfack eller inte få framtiden utvisa. I nuläget ser jag inget behov av det.

    Nej, denna Kallberg borde införskaffa sig kunskap om hur verkligheten ser ut i vissa frågor innan han tycker till om dessa.

    Dock vill jag inte påskina att bytet av personalsystem kommer vara problemfritt och det bästa som hänt FM sedan Gustav Vasa skidade från Mora till Sälen. Men skall man framstå som seriös gäller det att ha kunskap om de detaljområden man skriver om, och det har uppenbarligen inte Jan Kallberg.

    /H

    SvaraRadera
  2. @ H:
    Exakt min reaktion när jag läste Kallbergs inlägg. Han verkar inte ha minsta koll på bakgrundsfakta. Jag ser inte att det är någon reell skillnad i detta avseende mellan anställda soldater och sjömän och officerare/specialistofficerare. Eller poliser för den delen.

    Att anställda soldater och sjömän kostar mer än värnpliktiga behöver man inte vara ekonom för att räkna ut. Det som inte framgår i debatten är att en anställd kan man använda i större utsträckning - han/hon finns på plats och är utbildad och utrustad och möjlig att kommendera till de insatser som behövs, hemma och långt borta. Kostnaden per TILLGÄNGLIG och ANVÄNDBAR soldat/sjöman blir lägre.

    Åtminstone om riksdag och regering tar konsekvensen av beslutet att avskaffa plikten och anpassar lednings-, logistik- och utbildningsorganisationen efter behovet - och de behoven är inte desamma som till ett mobiliseringsförsvar.

    Hoppas kunna återkomma med ett längre inlägg inom kort på http://commanderslog.blogspot.com/

    / Commander

    SvaraRadera
  3. Jag kan tycka att det är något naivt att tro att en soldat/sjöman kommer att stanna tiden ut (8år). Stannar de så länge kan jag köpa resonemanget.

    Ungdomar i dag rör på sig betydligt mer än vad vår generation gjorde. Jag tror att vi varje år kommer att behöva rekrytera en stor andel nya individer för att sedan utbilda, och skola in i befattning. Då anser jag att teorierna här ovan faller.

    Som någon också påstår att "mun till mun" rekryteringen skulle vara av godo, så kan det lika gärna bli tvärt om.

    Om förväntningarn på tjänsten (och lönen) inte var så bra som man vänta, kanske efter att ha sett reklamkampanjerna på TV som inte direkt speglar den gråa vardagen. Då är risken stor att det skulle kunna bli tvärt om - att det i stället kan bli ett icke rekryterande "mun till mun budskap".

    Framtid får utvisa hur det blir, då vi nu har valt väg fullt ut, utan att ha någon klar reträttväg.

    SvaraRadera
  4. Självklart kan det bli så att de som genomgår utbildning eller är anställd kan sprida dålig PR om Försvarsmakten, men då är det motsatsen till rekrytering det handlar om. Därför är det oerhört viktigt att FM levererar nu med en gång.

    Att alla soldater kommer stanna i FM i 8 år är det nog ingen som tror. Jag personligen tror att soldaterna kommer stanna i snitt 3-4 år. Någon som vet vad FM kalkylerar med? Klart är iaf att FM planerar att utbilda ca 4000 soldater per år genom GMU. Dock är ju inte tanken att alla dessa skall bli kontinuerligt tjänstgörande. 10% faller bort under utbildning, några går till hemvärnet, några blir officerare och några slutar helt.

    Istället för att bara prata negativt om allt så verkar det som att intresset för att bli deltidstjänstgörande soldat är stort, inte minst bland tidigare värnpliktiga. Många ser det som attraktivt att ha ett vanligt civilt jobb samtidigt som man får vara soldat några veckor om året. Lite som Hemvärnet fast med haubitsar, stridsfordon och möjligheten till internationella insatser. Det som kvarstår är formen för hur de civila företagen skall släppa sin personal till FM. Lagstiftning är ett alternativ som man hoppas kunna driva igenom 2012. Har dock ingen detaljinfo om detta. Nämndes som hastigast på en genomgång med representant från FML. Någon som vet mer?

    /H

    SvaraRadera
  5. @ H: hittills har FM beräknat att anställda soldater och sjömän i genomsnitt skall stanna i 6 år, men på senaste ÖB Chefsmöte indikerades att de får revidera den siffran något nedåt. Jag tror som du att genomsnittet blir ca 3-4 år.

    Problemet är att man inte minskar antalet utbildningsplattformar, lednings- och stödorganisationer mm. så att de motsvarar behovet. FM behöver inte mer anslag - vi behöver nyttja anslaget bättre.

    / Commander

    SvaraRadera
  6. Nåja, nog sker det stora förändringar i FMLOG och runtomkringorganisationerna på landets regementen reduceras kraftigt. Istället skall många av dessa förmågor ingå i krigsförbandens staber som även i fredstid kommer vara organiserade i det dagliga arbetet till skillnad från idag. Samtidigt kommer all personal krigsplaceras. Finns det ingen krigsbefattning som du kan fylla ut=uppsägning. På så sätt hoppas man uppnå max effektivitet, och det är även något jag tror på. Dvs att fredsorganisationen skall vara så lik krigsorganisationen som möjligt. Ditåt går vi stegvis för att vara framme 2014. Vilken ledningsorganisation du syftar på som behöver reduceras eller tas bort vet jag inte, men det jag vet är att HKV skall reduceras, så nog görs det saker där också.

    Angående utbildningsplattformar skall vi passa oss med kraft för att göra några förändringar. Nedläggning av regementen vet vi av historien att det inte är något positivt. Jag anser att bristen på personal är större än överflödet på infrastruktur. Därför skall vi inte lägga ner något regemente. Det skulle innebära en kompetensförlust som jag tror dagens Försvarsmakt skulle få svårigheter att hantera. Dessutom innebär det att fler insatsförband måste trängas på mindre övningsområden. Alternativet är att trabnsportera längre sträckor för att öva = ökade kostnader.

    /H

    SvaraRadera
  7. Att lägga ned regementen minskar rekryteringsbasen. Det bör egentligen finnas ett regemente i närheten av alla större befolkningscentra för att öka attraktiviteten så att folk slipper flytta bara för att de vill bli soldat.
    Idag har vi ju exempelvis Kungsängen utanför Stockholm, Revingehed i Skåne osv. Dock är Stor-Stockholm rätt stort geografiskt så där bör det kanske finnas fler. Man kan säkert använda befintliga anläggningar med exempelvis AMF 4 i Göteborg.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna