9 april 2016

Plattformsförsvaret

En välbestyckad plattform, tyvärr inte verklig... (Tack Johan för konstruktionen!)


Idag skriver jag på BLT ledarsida om plattformsförsvaret, d.v.s. det dilemma vi alltför ofta hamnar i när vi anskaffar materiel till Försvarsmakten, men  som aldrig blir riktigt färdigställt.

Försvarsmakten har i dagarna tagit fram en ny militärstrategisk doktrin. Syftet med en sådan är att ge en inriktning hur det militära maktmedlet ska användas för att uppnå de säkerhetspolitiska målsättningar som regering och riksdag beslutar. Vårt militära koncept bygger på att Försvarsmakten ska verka krigsavhållande genom att skapa en så kallad tröskeleffekt. Den uppnås först när kostnaderna för ett angrepp på Sverige blir orimliga för en motståndare.

Av den anledningen är det av största vikt att vi har ett fungerande system av system, där sakerna hänger samman från ax till limpa. Sensorer utan vapensystem gör ingen nytta, på samma sätt som vapen utan sensorer blir odugliga.

Ett exempel från marinen är de som argumenterar för att nyanskaffa patrullfartyg(!) Man kan verkligen fundera på varför vi ska lägga stora pengar på dyra plattformar utan kvalificerade vapen. Fullständigt bortkastade pengar enligt min mening, då sådana inte alls åstadkommer den tröskeleffekt som FM i den senaste militärstrategiska doktrinen tydligt (och helt rätt) eftersträvar.

För övrigt vill jag särskilt rekommendera generalmajor Bernt Grundeviks (tillträdande stf C INS) artikel på KkrVA blogg med titeln "Försvarsbeslut med utmaningar". Ett mycket glädjande och bra tillskott till debatten. Åsikter som väl överensstämmer med de som framförts på denna blogg tidigare.

Jag rekommenderar särskilt delen om försvarsbehoven på Gotland, något jag helt och hållet delar.

I FB 15 går det att utläsa att några av fundamenten till ökad förmåga är att öka övningsverksamheten, tillfällig basering av FV resurser samt mer marin närvaro i farvattnen utanför Gotland. I grunden delar jag denna uppfattning.
 
Som tidigare beskrevs skall från 2018 några stationära mark resurser och viss ledning tillföras. Det är bra men enligt min uppfattning är detta bara första steget för att skapa relevant effekt. I nästa steg, som jag hävdar vara ett realistiskt förslag, bör det tillföras resurser såsom sjömålsrobotbatteri. Därigenom visar FM förmåga att från Gotland påverka en eventuell angripare över en stor del av Östersjön och därmed del av det operativa djupet. Därutöver bör nuvarande planerad del av bataljonstridsgrupp utökas så att den reellt blir en bataljonstridsgrupp med ingående system för indirekt eld och luftvärn..
Om detta goda initiativ med kustrobotar på Gotland realiseras riskerar vi ändå att hamna i ett ett dilemma. Mer eller mindre alla har insett föredelarna att ha robotar på Gotland (vilket även framgår av senaste försvarsbeslutet). Men ett sådant vapensystem kräver en kvalificerad sensor. En sådan har vi i form av ArtE 740, men den är olyckligtvis på väg att avvecklas på Försvarsmaktens eget initiativ.

Läs gärna krönikan på BLT.se

5 kommentarer:

  1. Nu är det väl inte tröskeleffekt EN (eller 2) plattform(ar) syftar till
    EN (eller 2) plattform(ar)syftar väl endast till att vidmakthålla förmågan (kompetensen) att skapa tröskeleffekt (flera plattformar som även har funktioner)
    Så det vi gjort fram till idag är väl enbart att försöka vidmakthålla förmågan att skapa tröskeleffekt
    För att verkligen skapa tröskeleffekt krävs såväl de funktioner som saknas samt numerär av plattformar (med funktioner)
    Detta kräver (i sin tur) sannolikt flera gånger högre anslag än vi har idag
    Varför det aldrig kommer att inträffa - i alla fall inte med den typen av försvarspoltiker vi har idag...

    SvaraRadera
  2. 1977 presenterade jag på marinstaben för dåvarande IKA en liknande idé - under ett MHS mellanår.
    Föreslog införande av ytterligare två (2) st Tunga Kustrobotbatterier (T krbbatt)i KA-organisation eftersom dom var billiga, krävde ringa personal och hade stor operativ effekt.
    Ett skulle utgångsgrupperas på Gotland för att täcka Östersjön.
    Ett i S Sverige (Milo S eller V) för att förstärka skyddet i Milo S / Milo V
    Ett i 24h beredskap som S-förband - någonstans i Sverige (Skapa operativ osäkerhet)
    Målinformation var tänkt erhållas från Ksrr o/e hkpburen radar.
    Fick order att direkt köra förslaget i tuggen eftersom
    - KA skulle tappa massor med överste befattningar
    - Pengafördelningen mellan Flottan och KA var helig (60-40 till flottans fördel).
    Ide´n var tydligen värre än att svära i kyrkan....

    Jag håller fortfarande på min uppfattning.
    Ett genomförande skulle snabbt och kostnadseffektivt kunna bygga upp Svensk motståndsförmåga mot ett invasionsförvar men det talar ju politikerna (och/eller av politikerna utsedda högre militära befäl) inte om längre.

    Den tekniska utveckling som skett under de 40 år som gått sedan ide´n presenterades påverkar naturligtvis dagens eventuella genomförande.
    T ex Giraffen (ArtE 740) är intressant som ersättare för KSRR men tyvärr torde masthöjden vara räckviddsbegränsande.
    Vad sägs om att sätta ett T krbbatt + ArtE 704 i ett transportflygplan typ Hercules?
    Robotarna i revolvermagasin...
    JAS skyddar aktuell Hercules som höghöjdsfäller (ger rejäl räckviddsförlängning) robotarna från luftskyddat läge över centrala Sverige)
    På samma sätt som vi tänkte "gömma" KA-artilleriet i Arméns haubitsbataljoner kan vi "gömma" åtminstone ett T Krbbatt i FV transportflygorganisation!


    SvaraRadera
  3. Hmm... lite tvärtom...

    På mitt nattygsbord ligger just nu herr Strömbäcks utredning från den 14 feb 1942.
    Ja, jag vet nördigt.
    I arbetet runt den utredningen kan man utläsa hur och varför det blev två (av tänkta tre) lätta kryssare. Tre Kronor och Göta Lejon. ("Sköldkryssare" efter Fömin Sköld)
    På Bofors stod det två färdigbyggda kanontorn med trippelkanoner 15,2 cm. Dessa automatkanoner var beställda av Holland och av förklarliga skäl inte levererade. Dessa trippeltorn var utgångspunkten för att snabbt och billigt kunna bygga en plattform. Sedan tillkom diverse konstlade floskler om nydaningen om den snabbare och lättare flottan som förklaring.

    Numera börjar man med flosklerna, nydaningen och de breda penseldragen!
    I bästa fall blir det en plattform. Betydligt dyrare, avsevärt försenad och utan verkansdelar.
    SUCK!

    F.d. Teaterdirektören.

    P.S. I utredningen fastslås bl.a. att fartyg utan ett heltäckande luftförsvar "icke göre sig besvär på den marina arenan". Även mindre fartyg som sysslade med "renhållning mot minor och ubåtar" behövde ett modernt och effektivt luftförsvar. En insikt redan 1942;-)


    SvaraRadera
  4. SilverFox, idag är det inte svårt att bygga robotar med Rb-15 storlek som har 3-400 km räckvidd. KA-batteri(er) med sådana robotar kan försvara Gotland och södra Östersjön samtidigt som dom håller sig gömda i Smålands skogar. Om robotarna dessutom har landattackförmåga så kan dom användas för att göra livet surt för en på Gotland landstigen fiende. Eller hota Kaliningrad från Gotland.

    Målinmätning kan bli ett problem men inte ett enormt sådant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Finns lösningar på målinmätning... Alla tankar bakom NBF var inte värdelösa.

      http://saab.com/air/airborne-solutions/airborne-surveillance/globaleye/

      Radera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna