17 december 2014

Politikerutfrågningen 7/9: Jan R Andersson (m)


Vi närmar oss slutet på utfrågningen av de nya ledamöterna i försvarsutskottet. I dag är det dags för ytterligare en ny ledamot för Nya Moderaterna att svara på frågorna, nämligen Jan R Andersson

Jan Andersson född 1970 i Norrbotten och är invald i riksdagen för Kalmar läns valkrets. Jan har suttit i riksdagen sedan 2006 men är ny i försvarsutskottet. Som nytillträdd riksdagsledamot blev Andersson ledamot i socialutskottet. Efter valet 2010 fortsatte Andersson som ledamot i socialutskottet. Andersson har tidigare varit Moderaternas talesman i alkohol- och tobaksfrågor.

Andersson är enligt Barometern även reservofficer inom Ingenjörtrupperna.

Likt Lena Asplund (m) så har Jan Andersson (m) inte svarat på fråga för fråga utan i stället i löpande text vilket innebär att jag lyft ut svaren och placerat in under relevanta punkter i syfte att kunna jämföra svaren mellan de olika ledamöterna. Vissa frågor blir därmed också obesvarade. Längst ned i detta inlägg publiceras Jan Anderssons svar i sin helhet.

---------------

Med hänsyn till den negativa utvecklingen i Ryssland och vårt närområde, anser du att gällande insatsorganisation IO14 är operativt relevant?

Frågorna du ställer handlar i mångt och mycket om inriktningen efter försvarsbeslutet nästa år.


De primära marina verkansdelarna utgörs i dag av 7 korvetter, 4 ubåtar och en amfibiebataljon. Är det en rimlig numerär?

Det är svårt för mig som helt ny ledamot i försvarsutskottet att uttala mig om exakta numerärer när det gäller till exempel stridsflygplan och ubåtar. Jag kan konstatera att det finns en bred enighet kring satsningar på mer materiel, personal och övning i Försvarsberedningen. Det står både regeringen och Alliansen bakom. Nu avvaktar vi Försvarsmaktens underlag inför försvarsbeslutet för att kunna göra ytterligare bedömningar av behoven framåt.


Sverige har idag 100 JAS 39 Gripen som ska minskas till 60 mot decennieskiftet. Hur många stridsflygplan förväntar du dig att Försvarsmakten ska ha i luften i händelse av kris/krig?

Det är svårt för mig som helt ny ledamot i försvarsutskottet att uttala mig om exakta numerärer när det gäller till exempel stridsflygplan och ubåtar. Jag kan konstatera att det finns en bred enighet kring satsningar på mer materiel, personal och övning i Försvarsberedningen. Det står både regeringen och Alliansen bakom. Nu avvaktar vi Försvarsmaktens underlag inför försvarsbeslutet för att kunna göra ytterligare bedömningar av behoven framåt.


Hur bör försvaret av Gotland vara utformat?

Frågan ej besvarad / Skipper


Utredaren Tomas Bertelman påpekade i sin rapport att Sverige är beroende av stöd från andra länder vid kris/krig. Vem förväntar du dig ska komma till vår hjälp?

Frågan ej besvarad. Ett delsvar kan skönjas under nedanstående fråga / Skipper


Opinionen för ett NATO-medlemskap ökar och antalet osäkra ligger runt 30%. Vad krävs för att utreda frågan?

En viktig faktor för Sveriges säkerhet är Nato. Idag har vi ett bra samarbete med Nato, men som Tomas Bertelmans utredning visar så räcker inte det för att påverka helheten när det gäller Sveriges säkerhet. Jag tycker att det förändrade säkerhetsläget i kombination med de slutsatser som framkommer i Bertelmans utredning gör att tiden är mogen för en analys av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del.


Vilken fråga anser du är den absolut viktigaste att komma till rätta med i samband med det kommande försvarsbeslutet till våren?

Frågan ej besvarad / Skipper



Vad anser du är en rimlig nivå för försvarsanslaget? (Kan anges i mkr alternativt som % av BNP)

Den senaste tidens händelser i Sveriges närområde har skapat ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det är givetvis avgörande för hur mycket resurser Sverige bör lägga på försvaret.


Var står du när det gäller RB 5? (Regeringsbeslut 5 till Försvarsmakten 2013 innebär att Försvarsmakten är anvisade att skära ned på personalkostnderna med 500 miljoner kronor årligen)

Frågan ej besvarad / Skipper


Hur lång uthållighet anser du att Sverige behöver för att klara avbrott i försörjningen av drivmedel, livsmedel etc. och hos vem ligger ansvaret?

Försörjningen av drivmedel, livsmedel med mera är viktiga frågor för att vi ska kunna värna samhällets funktionalitet. Som jag förstår det har MSB i samverkan med berörda myndigheter i samverkansområdena, tagit fram resultatmål som konkret anger vad som bör uppnås för att nå målen för krisberedskapen inom myndigheternas ansvarsområden.

-------------------

Här nedan återfinns hela Jan Anderssons svar i löpande text:

Frågorna du ställer handlar i mångt och mycket om inriktningen efter försvarsbeslutet nästa år. Det är svårt för mig som helt ny ledamot i försvarsutskottet att uttala mig om exakta numerärer när det gäller till exempel stridsflygplan och ubåtar. Jag kan konstatera att det finns en bred enighet kring satsningar på mer materiel, personal och övning i Försvarsberedningen. Det står både regeringen och Alliansen bakom. Nu avvaktar vi Försvarsmaktens underlag inför försvarsbeslutet för att kunna göra ytterligare bedömningar av behoven framåt.

Den senaste tidens händelser i Sveriges närområde har skapat ett nytt säkerhetspolitiskt läge. Det är givetvis avgörande för hur mycket resurser Sverige bör lägga på försvaret. En viktig faktor för Sveriges säkerhet är Nato. Idag har vi ett bra samarbete med Nato, men som Tomas Bertelmans utredning visar så räcker inte det för att påverka helheten när det gäller Sveriges säkerhet. Jag tycker att det förändrade säkerhetsläget i kombination med de slutsatser som framkommer i Bertelmans utredning gör att tiden är mogen för en analys av vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del.

Försörjningen av drivmedel, livsmedel med mera är viktiga frågor för att vi ska kunna värna samhällets funktionalitet. Som jag förstår det har MSB i samverkan med berörda myndigheter i samverkansområdena, tagit fram resultatmål som konkret anger vad som bör uppnås för att nå målen för krisberedskapen inom myndigheternas ansvarsområden.


------------------

Därmed tackar jag Jan Andersson för svaren. I morgon publicerar jag ett nytt inlägg och då med svaren från Jakop Dalunde (mp).


16 kommentarer:

  1. Så bra att vi fått nöjet att gemensamt betala dessa personers lön. Din utfrågning har med klar tydlighet belyst "pang för pengen" där. Kan vara en liten delförklaring till att vi "svennar" sitter med gemensamma byxan långt nere på anklarna när det börjar brinna runt knutarna. Men vad vet jag...

    SvaraRadera
  2. Ännu en medlem av knapptryckarkompaniet som framhåller att försvaret ska få mer resurser. Problemet är ju att de inte har stöd av "Bondersson" (dvs. finansministrarna). De enda som har en rimlig förutsättning och gör tydliga prioriteringar för ett stärkt försvar, på bekostnad av andra områden, är SD.

    SvaraRadera
  3. Ytterligare en ledamot som framhåller sin bristande kunskap. Däremot tvärsäker på att NATO-medlemskap är rätt. Egna synpunkter saknas. Undrar varför M nominerar nya ledamöter utan militär kunskap?

    SvaraRadera
  4. Anonym 13:14

    Anledningen är att man inte är intresserad av en massa riksdagsledamöter som springer runt och tänker, tycker och har egna åsikter om saker och ting. De skall bara göra och tycka som de blir tillsagda av de ständigt nyare moderatarna i chefsskiktet, dvs tidigare Reinfeldt/Borg och numera Batra, Forsell, Ulf Kristersson m.fl.

    SvaraRadera
  5. Detta blir spännande, det ser ju ut som att försvarsminister Borg sitter kvar i m:s partistyrelse.

    Ser man det så, att moderaterna inte riktigt vill elelr försöker vinna extravalet, och att Borg med nuvarande ekonomiska inriktning och politik, inkl skattesänkningar, så är det rätt så självklart att försvaret blir mjölkko och budgetregulator.

    Alla vet att det var mp som ville lägge ner försvaret i förhandlingarna med s i valen 1998 och 2002, och fick en del gehör för detta av Persson, och eftersom m fortsätter med Reinfeldtdoktrinen, att största "minoritetsblock" ska regera, så är sas mp inte absolut vågmästare, men den vågmästare som alliansen vet är den enda som kan vara på vänstersidan, och eftersom mp har som överordnat mål att avrusta världen, med början i Sverige, så vet m att det inte går att bilda ett block med mp, om S ska rusta upp.

    Den politiska låsningen fortsätter därmed, dvs fortsatt öppna gränser och avlövat försvar, eftersom det enda "acceptabla" parti för samarbete är mp.

    Om nu så går till extraval på att rusta upp försvaret och återinföra värnplikt, så står och faller det lite p hur det grå för mp. Det finns några lösningar:

    att mp inte klarar spärren, dvs att driva Gudruntricket vidare

    att kd eller c eller fp inte klarar spärren, borgerliga väljare, som prioriterar försvar, och anser att flyktingar från hela världen inte kan bo ut i skogarna, bör av rationella skäl rösta S, så att småborgarpartierna inte klarar spärren, eller riskerar att falla ur, bara går det att bryta upp Alliansens gisslan valmanskåren, eftersom det ser ut som att det är mp:s extrema politik, som är det enda som bägge blocken kan acceptera som minst dåligt alternativ. S.W


    SvaraRadera
  6. Resultatet blir mycker märkligt, sd kommer att gå som en raket, och mp gå bakåt, och alliansen kanske inte klarar att få in alla fyra klöver över spärren. Fp och kd kommer att göra katastrofval, och byta partiledare, inte för att det är fel på partiledarna, utan för att man inte ser någon annan väg fram, än att nominera unga kvinnor, som ingår i skuggan av m, för att komma åt köttgrytorna, om det nu är något kött kvar.

    Utifrån försvarets synpunkt är det bästa som kan hända att S+Vp går fram, mp åker ur och ett av alliansparierna, då blir det späänande, dvs

    Alliansen har 40 % +/- 2 %
    S+Vp får 38 % +/- 2%

    SD runt 16,17 % och MP runt 4%

    tappar alliansen ett parti bombas man tillbaka till 35% (mindre än s+vp)
    och om mp åker ur, (och många håller tummarna) så är sd absolut vågmästare, och
    kommer med all sannolikhet att lägga ner rösterna och släppa fram S, eftersom partiet, givet en upprustning av försvaret, måste spara på ngt, och slipper kohandla med mp.

    I Danmark klarar sig politiken bra utan mp, och frågan är om inte Sverige skull å bäst utan mp, de driver ju inte gräna frågor, utan plogbilsfrågor och öppna hjärtan, och att alla ska få medborgarlön, och det är inte säkert att den ekvationen går ihop, även om försvaret läggs ner i sin helhet. I vart fall kommer m fortsätta att tappa till SD genom sin försvarspolitik, och det är naturligtvis enligt kalkylen, eftersom man vet att SD aldrig någonsin släpper fram en regering S med mp som stödparti, så valet blir en rysare, i snöd cynisk partitaktik, att SD växer förefaller inte inte alliansen se som ngt problem alls, ändå till ngt fyrklöverparti åker ur, eller SD når 30 % av rösterna,. Tipset är att det nu rinner röster från m till sd, och från sd till S, pga försvar, och att alliansens småborgarpartier håller kvar formationen, över extravalet, och sedan dra sina konsekvenser.

    i Var fall kommer valrörlsen handla om migration, integration och försvar, och skatter, samt om alliansen lyckas övertyga väljare att förhandla ner löner och arbetsrätten, för att ha råd att sätta alla migranter i arbete, med skoputsning, RUT-jobb, tjänster och okvalificerade grovjobb, eller inte. I vart fall är politikens innehåll en illusion, allt handlar om att ingen vill ligga med sd och alla vill ligga med mp, eftersom vi har den grundlag vi har, man får inte ha en majoritet mot sig, och mp röstar för det block som har mest öppna hjärtan och lägger ner försvaret, vilket ställer Natofrågan på sin spets, vill Nato ha med Sverige, med plogbilare i regeringen?

    För övrigt umgicks Persson med planer på extraval 2002, eftersom mp först ville sitta med och regera, och samtidigt ville lägga ner försvaret helt, (sid 327 i min väg, mina val), och att både mp och vp drev igenom frågan om rättssäker prövning av migranter genom domstolsprövning, vilket innnebär att alla som kommer hit, bara behöver slänga sitt pass, för att vara säkra på att stanna, och den överenskommelsen kommer inte ngn regering ur, när man väl infört rättssäkerhet, så går det inte att ta bort.

    Sannolikt är att bägge locken, ex mp och sd och fi i valet 2018 delar på ca 60 - 65 % av rösterna vardera, och att mp+sd+fi delar på ca 35 %, allt beror som sagt var på om alliansens småborgarpartier uppfattas som relevanta för borgerliga väljare, om alla fyra tycker samma sak som m i migration och förvar, och om inte så spricker inte alliansen av enighet, utan för att borgerliga vljare inte ser ett behov av fp, c eller kd, och det är en relativt rationell kalkyl. Går varje parti däremot till val på sitt egna program, finns en liten möjlighet att fyrklövern klarar sina fyra klöver 2018. Extravalet känns klart, SD kommer inte släppa fram en allians med stöd av mp, och rösta ner alliansen med bibehållen politik avs migration och försvar, dessa frågor avgör valet, internt i kohandeln, och frågan är om journalistiken lyckas fånga detta konsitutionella drama? S.W

    S.W

    SvaraRadera
  7. En rimlig gisssning av valresultat som det ser ut nu (vilket alltså formar politiken enligt spindoktorernas agenda att bilda opinion på fiktiva valresultat,

    M 23
    C 6
    FP 5
    KD 4

    Alliansen 38
    Småborgarna 15

    MP 6
    SD 16
    Fi 2
    Övriga 1

    Vågen 25,0 (22,0) när 3% räknas bort

    S 31
    V 6

    Röda laget 37,0

    Rödgrön 43,0
    Blågrön 44,0

    Rödgul 53,0
    Blågrön 54,0



    Kommer Fi in,ändras ekvationen helt
    skulle Fi inte ställa upp, får mp minst 1 % till och vp nästan 1 % vilket tippar över "största blocket"-doktrinen.

    S behöver 19 % för att få 50% (det går de inte ens med samtliga småborgare.)
    S denna väg är stängd, S behöver endera vp eller mp, för att få 50%, så den vägen är stängd.

    Åker KD ut (eller ännu hellre C) är alliansen däremot körd,
    och denna chans/risk ökar med alliansens block med m:s hållning i migration och försvar.
    Så det är vad som går att hoppas på, avseende försvaret....

    Så det handlar om mp, vem de väljer att ligga med, och om de kommer in, det lutar åt alliansen, om m får med sig treklövern på att fortsätta med öppna hjärtan och plogbileriet, (med kosmetiska ändringar)

    M måste därmed ligga lågt med Nato, och sd kommer att vara kvar som absolut vågmästare, och rösta bort varje regering som gör upp med mp, detta blir underhållande dårpippi, S.W

    SvaraRadera
  8. Jag har nu läst kommentarerna från våra politiker och möjligen fått en bild av deras militära intresse samt kompetens. Men i ärlighetens namn måste jag säga Skipper att du nu skjuter lite ovanför målet. Man kan inte av en politiker begära att dessa skall ha detaljerade kunskaper rörande satsningar inom sitt respektive område. En politiker som sitter i ex jordbruksdepartementet behöver själv inte ha kunskaper om vilka sädesslag som bör sås och skördas kommande år. En politiker får akta sig noga för ministerstyre. En politiker skall avsätta medel tillräckligt för behovet som fastställt av riksdagen. Sedan är det upp till politikerna att gnabbas om hur resurserna skall fördelas. Således är frågan rörande hur många flygplan eller båtar man bör ha helt ovidkommande, till och med att frågan inte bör ställas. Det är upp till ÖB att besluta om resursfördelningen och om man från hans synvinkel når upp till de mål riksdagen beslutat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jan Burman:

      Du förvånar mig med din kommentar!

      Det du beskriver rörande att "Det är upp till ÖB att besluta om resursfördelningen och om man från hans synvinkel når upp till de mål riksdagen beslutat" är ett önskvärt läge, men där är vi inte ännu. Långt ifrån.

      Din jämförelse med jordbruket är riktigt dålig. Försvarspolitiker beslutar inte om ett fartyg ska bekämpas med robot, torped eller artilleri. Det gör en militär chef, inte politiker. Så sådana jämförelser blir helt irrelevanta.

      Du borde veta att våra politiker i försvarsutskottet hanterar just den typen av frågor jag ställer näst intill dagligen. Alla ärenden som går till riksdagen debatteras och utskottsbehandlas i FöU där dessa män och kvinnor sitter som ansvariga.

      När det kommer till antalet flygplan och fartyg så beslutas även detta i riksdagen. Nyanskaffningar beslutas av regeringen eller riksdagen. All materielanskaffning med en kostnad överstigande 200.000:- kräver regeringsbeslut. Det är således våra folkvalda politiker som fattar sådana beslut och inte ÖB.

      Till och med beslut om nödvändig renovering av stridsvagnar och modifiering av fartyg ligger på politikernas bord. Så att påstå att dessa inte behöver kunna några detaljer faller därmed platt.

      Politiker i försvarsutskottet är satta där av en anledning. Att hantera den här typen av frågor. Tyvärr blir försvarsutskottet en utbildningsplats i samband med att ledamöter byts ut med jämna mellanrum, och det är mycket olyckligt.

      En anledning till mina frågor är att tvinga individerna att sätta sig in i dessa centrala frågeställningar. Vissa antog utmaningen, vissa gjorde det inte.

      Radera
    2. Det är väl just det att så okunniga beslutar om så detaljerade frågor som känns så fel. Tänk om regeringen skulle besluta vilka skalpeller kirurgerna på sjukhusen ska ha med utgångspunkt i att hitta billigaste lösningen... Jag undrar hur andra länder hanterar sådana frågor. Hur gör tex Finland?

      Radera
    3. Jordbrukspolitikerna fattar inte beslut om byte av batterier i traktorn. Försvarspolitikerna fattar beslut om byte av batterier i stridsvagnen.

      Radera
    4. Vilket beror på två saker.... Stridsvagnarna är statlig egendom. Vad jag vet har vi inget statligt jordbruk i Sverige. Det andra är att stridsvagnsrenoveringen uppgår till miljardbelopp!

      Radera
    5. Jodå, det finns statliga forskningsgårdar och de som driver dem frågar knappast regeringen om en ny såmaskin kostar 201.000.

      Radera
  9. Jo det ligger lite i din kommentar Skipper. Men det man diskuterar i riksdagen är ju faktiskt om man skall besluta enligt ÖB:s förslag eller ej. Man kan exempelvis fråga om den eller den produkten ryms i en krympt budget och vilka effekter detta ger. Ur den synpunkten hanterar ju faktiskt strategiska beslut. Men att begära att en politiker skall begripa om antalet flygplan skall vara 60, 80 eller 200 begriper han inte. Sådana frågor måste politiker lita på att ÖB kan bäst. Man måste ha en helhetsbild av hela försvaret för att ha en åsikt där. Att ÖB ex valde att skriva om anställningsavtalet för stamanställda officerare var inte vad jag förstår ett krav från politikerna men väl ett krav från ÖB då han begrep att han annars inte kunde uppfylla riksdagens och regeringens åläggande. ÖB och landets militärer har att rättas sig efter de ramar som finns, hur man fördelar dessa ramar är ÖB s beslut. Sedan gör det politik i vissa dyra beställningar, ex JAS och Ubåtar. Det var inte politiker som lade ned regementen eller skar ned förband. Men det var politiker som lade de ekonomiska ramarna.

    SvaraRadera
  10. Nu kanske jag är ute och cyklar men föreslog inte ÖB 60 - 80 plan beroende på om vi hade bra luftvärn eller inte. Då bedömde regeringen i samma veva att vi kunde nöja oss med 40 - 60 plan. Vad jag vet så har vi inte något tillfredställande luftvärn och har inte tänkt göra några större satsningar på luftvärn med ex längre räckvidd. Då har man väl lagt sig i och petat i detaljer?
    Sen kom man ju på lite sent att vi skulle ha 70 Jas iof. Om det har någonting att göra med att Schweiz sa nej eller om jag bara är konspiratorisk får väl någon annan bedöma.

    SvaraRadera
  11. Burman, Höök och Redin.

    Man blir ju mörkrädd av vissa kommentarer...

    1. [ÖB skall bestämma om resurserna] - Nej det skall han verkligen inte göra och det gör han heller inte. Det är bara att googla och se vem som är underställd respektive överställd av Regering och Försvarsdepartement mot ÖB och Försvarsmakten. Sedan vet Regering och Riksdag mycket väl vad resultatet blir efter stora besparingskrav när man får tillbaka utredningsunderlaget från Försvarsmakten från det återkommande Försvarsbeslutet. Att säga det är ÖB som "lägger ner" Flygflottiljer etc. är direkt oärligt!

    2.[Sädesslag,Skalpeller och Batteribyte] - Vad är igentligen argumentationen för/mot här mer än ännu en halmgubbe?
    Sverige klarar idag runt 50% av sin livsmedelsförsörjning, så var argumentet att det funkar jättebra i Jordbruksdepartementet där politiker inte behöver kunna nått? ... OJ förlåt de skarpa politikerhjärnorna tycker inte ens ett Jordbruksdepartement är viktigt längre... Och vad var det med de statliga jordbruken, jag hittar inga, eller har jag missat gigantiska Kolchoser runt om i Sverige som konkurrerar ut våra stackars privata jordbrukare?

    Det ni måste inse är att försvaret av staten, territoriet och våra liv inte är som vilken annan departementsfråga. Utan ett försvar vid ett skymningsläge eller krigsutbrott kan vi skita i om det finns 20 olika ostar att välja på hos Ica eller om våra arbetsplatser är genuscertifierade. Till och med självförsörjningsgraden av mat måste då iaf. temporärt bli en fråga som är lägre prioriterad än försvaret. Med detta menar jag att det måste ställas extra krav på kompetens för de politiska representanter som faktiskt har styrningsuppdraget för vårt försvar.

    Att sedan argumentera för att politiker i Utskott, där hela poängen är att man skall utreda propositioner samt även faktiskt vara initiativtagare till att väcka nya frågor, inte skall behöva inneha fördjupande kunskaper är minst sagt ett horribelt ställningstagande.

    Jag vill slutligen säga att jag är anhängare av ett starkt Svenskt tröskelförsvar men jag vill verkligen att det är styrt av demokratiskt valda kompetenta representanter. Såhärlångt är det helt uppenbart att med få undantag så är representanterna i dagens Försvarsutskott icke kompetenta.

    SvaraRadera

REGLERNA FÖR KOMMENTARER KOMMER NU PÅ FÖREKOMMEN ANLEDNING ATT SKÄRPAS:
- Kommentarer som ej håller sig till ämnet kommer att refuseras
- Skriv kortfattat och kärnfullt
- Personangrepp publiceras ej
- Håll en god ton i kommentarerna